Polisens arbete inom djurskydd
Polisen har idag, till uppgift att verkställa alla beslut som ges av länsstyrelsen, vilket innebär att det är polisen som sköter allt det praktiska arbetet med ett omhändertaget djur. Länsstyrelsen kontrollerar och tar beslutet om ett omhändertagande. Vid akuta situationer eller vid till exempel husrannsakan där djur påträffas av polisen och man misstänker eller konstaterar djurskyddsbrott, omhändertas alltid djuret direkt av polisen. Det behöver alltså inte vara en djurskyddspolis som ingriper vid brott mot djurskyddslagen, utan det gör alla poliser i tjänst. Alla poliser ska ha sådan utbildning att de kan hantera brott mot djurskyddslagen och detta ska prioriteras lika högt som andra brott. Liksom inom andra kompetensområden skall polisen få större möjlighet att införa djurskyddspoliser över hela Sverige och utveckla samarbetet geografiskt i landet.
Djurskyddspolisen
Under 2011 startade Polisen i Stockholms län en ny satsning mot djurplågeri och djurskyddsbrott - Djurskyddspolisen. Målet är bland annat att utveckla det förebyggande arbetet, öka lagföringen och skapa en mer rättssäker hantering av djurskyddsbrott.
Central förankring
Den yttre djurskyddsgruppen i City polismästardistrikt har ett samordnande ansvar för hela djurskyddsverksamheten i länet. De ska besluta och verkställa alla begärda handräckningar och omhändertaganden av djur i länet för att skapa en mer effektiv och rättssäker hantering. Gruppen har ansvar för all diarieföring samt fakturering av omhändertagna djur oavsett om polisen eller länsstyrelsen initierat ärendet.
Central förankring
Den yttre djurskyddsgruppen i City polismästardistrikt har ett samordnande ansvar för hela djurskyddsverksamheten i länet. De ska besluta och verkställa alla begärda handräckningar och omhändertaganden av djur i länet för att skapa en mer effektiv och rättssäker hantering. Gruppen har ansvar för all diarieföring samt fakturering av omhändertagna djur oavsett om polisen eller länsstyrelsen initierat ärendet.
Forskning visar att det finns ett samband mellan våld mot djur och våld mot människor.
De vanligaste orsakerna till att människor inte är kapabla att ta hand om sina djur är kriminalitet, fysisk- eller psykisk sjukdom. I många av de fallen kan det vara annan typ av brottslighet med i bilden utöver vanvård av djur, till exempel narkotika. Då är det lämpligt att polisen är med - Djurskyddspolisen - folder
De vanligaste orsakerna till att människor inte är kapabla att ta hand om sina djur är kriminalitet, fysisk- eller psykisk sjukdom. I många av de fallen kan det vara annan typ av brottslighet med i bilden utöver vanvård av djur, till exempel narkotika. Då är det lämpligt att polisen är med - Djurskyddspolisen - folder
Omhändertagna djur miljonförlust för polisen
Runt fem miljoner kronor om året. Så mycket förlorar Skånepolisen på hämtning, uppstallning och veterinärkostnader för omhändertagna djur. En ny djurskyddslag kan spä på de ovälkomna utgifterna.
Passutfärdande, hittegods, hotelltillstånd och omhändertagande av djur är verksamheter som rikspolischefen Bengt Svensson gärna skulle slippa.
Liselotte Grant, chef på polisens tillståndsenhet i Skåne, tillhör dem som i likhet med rikspolischefen anser att omhändertagandena bör tas över av andra myndigheter.
– Det är inte en rent polisiär verksamhet och vi har heller inte den kompetens som krävs.
Det är länsstyrelsen som fattar beslut om att djur ska omhändertas när djurhållare brister i omsorg. Men för verkställandet ansvarar polisen. Hämtning, uppstallning, och veterinärkostnader för omhändertagna djur ska enligt lagen bekostas av djurhållarna själva.
– Vi betalar fakturorna och kräver djurägarna på pengarna – men vi får inte på långa vägar tillbaka allt, säger Liselotte Grant.
– Rent krasst är det pengar som hade kunnat gå till ”vanlig” polisverksamhet istället. Och det tycker jag, och många med mig, att de borde göra - Sydsvenskan
Avtal saknas ofta när polisen köper djuromsorgstjänster
Trots att polismyndigheterna varje år köper djuromsorgstjänster för miljonbelopp saknas ramavtal för hälften av tjänsterna. Det är dock inte säkert att ett avtal gör uppstallningen billigare för djurägaren.
En granskning visar att endast hälften av polismyndigheterna i Sverige har ramavtal med de företag som anlitas för uppstallning av omhändertagna djur. Och de avtal som finns gäller för det mesta bara hund och katt.Bara två polismyndigheter har ramavtal för lantbruksdjur, varav Halland är det enda länet som har avtal för samtliga lantbrukets djur.
Polismyndigheten i Skåne har en av de största kostnaderna för omhändertagande av djur. Förra året uppgick summan till 6,9 miljoner kronor. Nyligen tecknade myndigheten sitt första ramavtal – gällande hund, katt, höns och smådjur. För övriga lantbruksdjur – som förra året kostade polisen omkring 1,3 miljoner kronor – har inga upphandlingsförsök gjorts.
– Vår tanke är att vi ska upphandla men det känns inte meningsfullt när det tar fyra år. Vi måste lösa problemen när de uppstår, säger Liselotte Grant.
Att teckna ett ramavtal innebär inte nödvändigtvis att uppstallningen blir billigare.
I Västra Götaland har polisen avtal med två företag som anlitas för omhändertagande av hästar.
– Hanteringen blir bättre och snabbare. I minuskorgen ligger att du får betala lite mer, säger Lars-Erik Hellman, på planeringsenheten hos polisen i Västra Götaland.
I Halland är det sedan september förra året Djurambulansen i skånska Höganäs som ansvarar för uppstallning av hästar och andra lantbruksdjur. Polismyndigheten där har ännu inte hunnit utvärdera hur det har påverkat kostnaderna. Däremot upplever de att den praktiska hanteringen blivit bättre.
– Varje gång jag skulle verkställa ett beslut fick jag med länsstyrelsens hjälp ta reda på vem jag kunde anlita. Och kontrollera att det fanns en godkänd transportör. Omhändertagandet kunde bli senarelagt, det blir det inte nu. Så både för myndighetens och djurens bästa är det bra, säger kommissarie Helén Berggren, djurhandläggare hos Hallandspolisen.
Att upphandla omhändertagande av djur – särskilt lantbruksdjur – är heller inte det lättaste. Polismyndigheterna i såväl Halland som Västra Götaland vittnar om att intresset har varit svalt.
Som orsak till det låga intresset nämner bland annat att företagen har svårt att garantera att de året runt ska kunna ta emot en hel besättning, att kunna ta emot olika djurslag, samt ha rätt tillstånd för verksamheten - Land
Trots att polismyndigheterna varje år köper djuromsorgstjänster för miljonbelopp saknas ramavtal för hälften av tjänsterna. Det är dock inte säkert att ett avtal gör uppstallningen billigare för djurägaren.
En granskning visar att endast hälften av polismyndigheterna i Sverige har ramavtal med de företag som anlitas för uppstallning av omhändertagna djur. Och de avtal som finns gäller för det mesta bara hund och katt.Bara två polismyndigheter har ramavtal för lantbruksdjur, varav Halland är det enda länet som har avtal för samtliga lantbrukets djur.
Polismyndigheten i Skåne har en av de största kostnaderna för omhändertagande av djur. Förra året uppgick summan till 6,9 miljoner kronor. Nyligen tecknade myndigheten sitt första ramavtal – gällande hund, katt, höns och smådjur. För övriga lantbruksdjur – som förra året kostade polisen omkring 1,3 miljoner kronor – har inga upphandlingsförsök gjorts.
– Vår tanke är att vi ska upphandla men det känns inte meningsfullt när det tar fyra år. Vi måste lösa problemen när de uppstår, säger Liselotte Grant.
Att teckna ett ramavtal innebär inte nödvändigtvis att uppstallningen blir billigare.
I Västra Götaland har polisen avtal med två företag som anlitas för omhändertagande av hästar.
– Hanteringen blir bättre och snabbare. I minuskorgen ligger att du får betala lite mer, säger Lars-Erik Hellman, på planeringsenheten hos polisen i Västra Götaland.
I Halland är det sedan september förra året Djurambulansen i skånska Höganäs som ansvarar för uppstallning av hästar och andra lantbruksdjur. Polismyndigheten där har ännu inte hunnit utvärdera hur det har påverkat kostnaderna. Däremot upplever de att den praktiska hanteringen blivit bättre.
– Varje gång jag skulle verkställa ett beslut fick jag med länsstyrelsens hjälp ta reda på vem jag kunde anlita. Och kontrollera att det fanns en godkänd transportör. Omhändertagandet kunde bli senarelagt, det blir det inte nu. Så både för myndighetens och djurens bästa är det bra, säger kommissarie Helén Berggren, djurhandläggare hos Hallandspolisen.
Att upphandla omhändertagande av djur – särskilt lantbruksdjur – är heller inte det lättaste. Polismyndigheterna i såväl Halland som Västra Götaland vittnar om att intresset har varit svalt.
Som orsak till det låga intresset nämner bland annat att företagen har svårt att garantera att de året runt ska kunna ta emot en hel besättning, att kunna ta emot olika djurslag, samt ha rätt tillstånd för verksamheten - Land
Djur som kostar polisen miljoner
De senaste sex åren har polisen förlorat drygt 1,6 miljoner kronor eftersom djurägare inte alltid betalar tillbaka vid djuromhändertaganden.
– Jag har en del ärenden som är fyra, fem år gamla. Det här är ju skattebetalarnas pengar som vi försöker få tillbaka, säger Hans-Olof Sundström, polisinspektör med ansvar för djurfrågor.
När länsstyrelsen beslutar om att djur ska omhändertas enligt djurskyddslagen, är det polisens ansvar att stå för transport och uppstallning tills det finns ett beslut vad som ska hända med djuret.
De senaste sex åren har polisen omhändertagit drygt 5 600 djur. I statistiken ryms allt från råttor till större vanvårdsfall med många djur. Lantbruksdjur hör till de dyraste djuren att omhänderta och det är svårt för polisen att få tillbaka alla pengar när djuren säljs eller slaktas.
– Vi skickar en faktura till djurägaren som får yttra sig om kostnaden. Sedan kommer det ett beslut från oss och djurhållaren har då tre veckor på sig att överklaga till förvaltningsrätten. Det slutar ofta med att de struntar i att betala och då går det till kronofogden och sen till kammarkollegiet som kan stämma civilrättsligt, säger Hans-Olof Sundström.
Eftersom ett ärende kan pågå i flera år så syns det stora skillnader mellan åren i statistiken. 2008 befarande polisen att de förlorade drygt 53 000 kronor. Året efter var förlusten drygt 955 000 kronor.
Ett djurärende faktureras inte förrän allt är färdigbehandlat vilket innebär att det sällan faktureras samma år som kostnaden uppstår.
– Det kan vara en lång process. Hur stor förlusten är påverkas även av om det till exempel varit ett större vanvårdsfall som krävt stora veterinärkostnader, förklarar Ulla Alderhed-Lindegren som är ekonomisk handläggare hos Gävleborgspolisen.
De svåraste djuren att placera är katter.
– Katter låter trivialt men man vet aldrig var man ska göra av dem. Det är ofta fullt på katthemmen och det händer att vi måste avvakta med omhändertagandet för att hitta plats, säger Hans-Olof Sundström.
Han har jobbat med djuromhändertaganden i drygt fem år och han tycker att anmälningsfrekvensen ökar.
– Man kan göra en anonym anmälan till länsstyrelsen så det är mycket mer som kommer fram idag. När det gäller lantbruksdjur tycker jag att grannarna hjälpte varandra mer förut, nu tittar man bara och ser att det går åt helvete och sen ringer man och gör en anmälan, säger Hans-Olof Sundström - Källa
– Jag har en del ärenden som är fyra, fem år gamla. Det här är ju skattebetalarnas pengar som vi försöker få tillbaka, säger Hans-Olof Sundström, polisinspektör med ansvar för djurfrågor.
När länsstyrelsen beslutar om att djur ska omhändertas enligt djurskyddslagen, är det polisens ansvar att stå för transport och uppstallning tills det finns ett beslut vad som ska hända med djuret.
De senaste sex åren har polisen omhändertagit drygt 5 600 djur. I statistiken ryms allt från råttor till större vanvårdsfall med många djur. Lantbruksdjur hör till de dyraste djuren att omhänderta och det är svårt för polisen att få tillbaka alla pengar när djuren säljs eller slaktas.
– Vi skickar en faktura till djurägaren som får yttra sig om kostnaden. Sedan kommer det ett beslut från oss och djurhållaren har då tre veckor på sig att överklaga till förvaltningsrätten. Det slutar ofta med att de struntar i att betala och då går det till kronofogden och sen till kammarkollegiet som kan stämma civilrättsligt, säger Hans-Olof Sundström.
Eftersom ett ärende kan pågå i flera år så syns det stora skillnader mellan åren i statistiken. 2008 befarande polisen att de förlorade drygt 53 000 kronor. Året efter var förlusten drygt 955 000 kronor.
Ett djurärende faktureras inte förrän allt är färdigbehandlat vilket innebär att det sällan faktureras samma år som kostnaden uppstår.
– Det kan vara en lång process. Hur stor förlusten är påverkas även av om det till exempel varit ett större vanvårdsfall som krävt stora veterinärkostnader, förklarar Ulla Alderhed-Lindegren som är ekonomisk handläggare hos Gävleborgspolisen.
De svåraste djuren att placera är katter.
– Katter låter trivialt men man vet aldrig var man ska göra av dem. Det är ofta fullt på katthemmen och det händer att vi måste avvakta med omhändertagandet för att hitta plats, säger Hans-Olof Sundström.
Han har jobbat med djuromhändertaganden i drygt fem år och han tycker att anmälningsfrekvensen ökar.
– Man kan göra en anonym anmälan till länsstyrelsen så det är mycket mer som kommer fram idag. När det gäller lantbruksdjur tycker jag att grannarna hjälpte varandra mer förut, nu tittar man bara och ser att det går åt helvete och sen ringer man och gör en anmälan, säger Hans-Olof Sundström - Källa
Renodling av polisens arbetsuppgifter
En särskild utredare ska utreda och lämna förslag till förändringar av polisens uppgifter i syfte att verksamheten renodlas så att polisen i ökad utsträckning kan koncentrera sig på huvuduppgifterna att upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt bekämpa brott.
Utredaren ska
Här kan du hämta Rikspolisstyrelsens och nationella rapporter och utredningar i pdf-format.
Utredaren ska
- undersöka om och i så fall hur polisens uppgifter när det gäller hantering av djur kan överföras till en annan huvudman,
- undersöka om det finns ytterligare arbetsuppgifter som på ett lämpligare sätt kan utföras av någon annan huvudman i syfte att frigöra resurser för att förstärka den centrala polisverksamheten,
- med utgångspunkt i de överväganden som görs lämna fullständiga författningsförslag,
- redovisa vilka kostnader polisen har i dag för de uppgifter som föreslås få en ny huvudman,
- beräkna vilka kostnader förslagen kommer att medföra hos en ny huvudman, och
- föreslå hur kostnaderna ska finansieras.
Här kan du hämta Rikspolisstyrelsens och nationella rapporter och utredningar i pdf-format.
Ny omorganisation inom polisen - 2015
År 2015 ska dagens 21 polismyndigheter bli en nationell polismyndighet. Arbetet leds av en genomförandekommitté.
Arbetet startade redan 2010 genom en utredning av polisorganisations- kommittén på uppdrag av regeringen. I december 2012 togs beslutet om en enad polismyndighet av Riksdagen.
– Jag ser flera fördelar med den nya Polismyndigheten. Gränserna suddas ut, det blir lättare att samarbeta och vi får bättre förutsättningar att utnyttja specialresurser, säger rikspolischef Bengt Svenson om omorganisationen
Sammanslagningen av landets polismyndigheter genomförs i sju faser.
– Det är en tight tidsplan och tidspressen är en utmaning. Det är många frågor som ska hinnas med och som ska förankras hos olika grupper, eftersom delaktigheten är viktig, säger Thomas Rolén i genomförandekommittén.
Några hållpunkter i tidsplanen:
Vill du veta mer? På polissamordningen.se finns mer information om processen fram till en ny myndighet. Det går också att prenumerera på nyheter om arbetet.
Polisorganisationskommitténs betänkande 2012 En sammanhållen svensk polis (SOU 2012:13) Källa: Polisen
Arbetet startade redan 2010 genom en utredning av polisorganisations- kommittén på uppdrag av regeringen. I december 2012 togs beslutet om en enad polismyndighet av Riksdagen.
– Jag ser flera fördelar med den nya Polismyndigheten. Gränserna suddas ut, det blir lättare att samarbeta och vi får bättre förutsättningar att utnyttja specialresurser, säger rikspolischef Bengt Svenson om omorganisationen
Sammanslagningen av landets polismyndigheter genomförs i sju faser.
– Det är en tight tidsplan och tidspressen är en utmaning. Det är många frågor som ska hinnas med och som ska förankras hos olika grupper, eftersom delaktigheten är viktig, säger Thomas Rolén i genomförandekommittén.
Några hållpunkter i tidsplanen:
- 1 juli 2013: Beslut om geografiska gränser och huvudorter.
- 31 december 2013: Chefer för de nya polisregionerna utsedda.
- Kvartal 3 och 4 2014: Medarbetare får erbjudande om så kallad verksamhetsövergång.
- Den nya Polismyndigheten gäller från 1 januari 2015.
Vill du veta mer? På polissamordningen.se finns mer information om processen fram till en ny myndighet. Det går också att prenumerera på nyheter om arbetet.
Polisorganisationskommitténs betänkande 2012 En sammanhållen svensk polis (SOU 2012:13) Källa: Polisen
Fakta/Ny polismyndighet
Renodling av polisens arbetsuppgifter, Dir. 2014:59 (pdf 166 kB)
- Polisen ska bilda en sammanhållen myndighet som ersätter de tidigare 21 polismyndigheterna, Rikspolisstyrelsen och Statens kriminaltekniska laboratorium.
- Den nya myndigheten ska heta Polismyndigheten och ska ledas av en rikspolischef.
- Polismyndigheten ska ha ett huvudkontor och vara indelad i polisregioner.
- Vid Polismyndigheten ska det bland annat finnas en nationell operativ avdelning och Statens kriminaltekniska laboratorium.
Renodling av polisens arbetsuppgifter, Dir. 2014:59 (pdf 166 kB)
Djuralliansen tycker att förslaget om att renodla polisens arbete är bra, polisen skall ha mer tid att utreda brott - djurskyddsbrott, och inte behöva arbeta med praktisk hantering av omhändertagna djur - detta borde tillsvidare ligga på länsstyrelsen. Dessutom finns en stor risk att djurskyddsbrott lågprioriteras hos polisen då kostnaderna är höga.
Vi hoppas också på att den nya polismyndigheten ger brett utrymme för hanteringen av djurskyddsbrott och inrättar en central funktion för detta.
