Den ofattbara sanningen - om branschernas och politikernas flathet
Livsmedelsindustrin har inte bara dålig koll på om köttet kommer från hästar eller kor. Kontrollen av djurskyddet är minimal, oavsett djurart, visar en ny internationell rapport. Flera svenska företag placerar sig i bottenskiktet.
Den första genomlysning som gjorts avslöjar att de flesta av världens 68 största livsmedelsföretag helt saknar strategier och rutiner för att säkra ett bra djurskydd.
Rapporten har gjorts av brittiska Business Benchmark on Farm animal Welfare vars främsta syfte är att informera finansiella investerare om bolagsrisker kopplade till djurskydd.
Som hästköttsskandalen visat är djurskydd av stor ekonomisk betydelse för aktörer i hela livsmedelskedjan. Fusket har inneburit att vanvårdade, sjuka och tungt medicinerade hästar i stor skala kan ha hamnat i maten.
Den första genomlysning som gjorts avslöjar att de flesta av världens 68 största livsmedelsföretag helt saknar strategier och rutiner för att säkra ett bra djurskydd.
Rapporten har gjorts av brittiska Business Benchmark on Farm animal Welfare vars främsta syfte är att informera finansiella investerare om bolagsrisker kopplade till djurskydd.
Som hästköttsskandalen visat är djurskydd av stor ekonomisk betydelse för aktörer i hela livsmedelskedjan. Fusket har inneburit att vanvårdade, sjuka och tungt medicinerade hästar i stor skala kan ha hamnat i maten.
Enligt tidskriften The Economist har 7 procent av de brittiska konsumenterna helt slutat äta kött medan andra övergett industrins hamburgare och köper närproducerat kött från någon av de lokala slaktare som fortfarande finns kvar i England.
På samma sätt som vid Galna kosjukan skulle nya avslöjanden om smittor och vanvård kunna medföra väldiga kostnader och prestigeförluster för de stora livsmedelsbolagen. Plötsligt hotas inte bara djur och konsumenter utan även de som spekulerat i bolagens aktier på börsen.
I kartläggningen som gjordes före hästköttsskandalen höll sju av tio företag med om att djurskydd nu förtiden är en viktig affärsfråga. Ändå hade få dragit slutsatser.
”Slutsatsen är att djurskydd inte alls får samma uppmärksamhet som andra av företagens ansvarsfrågor”, sammanfattade Nicky Amos som är programchef på Business Benchmark.
De 68 koncernerna har placerats in på en sexgradig skala. De tre översta nivåerna markerar ett relativt stort engagemang där det finns en policy som i varierande grad integrerats i verksamheten. Bara nio företag nådde så högt.
På samma sätt som vid Galna kosjukan skulle nya avslöjanden om smittor och vanvård kunna medföra väldiga kostnader och prestigeförluster för de stora livsmedelsbolagen. Plötsligt hotas inte bara djur och konsumenter utan även de som spekulerat i bolagens aktier på börsen.
I kartläggningen som gjordes före hästköttsskandalen höll sju av tio företag med om att djurskydd nu förtiden är en viktig affärsfråga. Ändå hade få dragit slutsatser.
”Slutsatsen är att djurskydd inte alls får samma uppmärksamhet som andra av företagens ansvarsfrågor”, sammanfattade Nicky Amos som är programchef på Business Benchmark.
De 68 koncernerna har placerats in på en sexgradig skala. De tre översta nivåerna markerar ett relativt stort engagemang där det finns en policy som i varierande grad integrerats i verksamheten. Bara nio företag nådde så högt.
Fem företag med ägarkoppling till Sverige och övriga Norden fanns med i kartläggningen. Bäst, eller minst dåligt, av dessa placerade sig Ica Ahold och Danish Crown som återfinns på nivå fyra. Det speglar att vissa framsteg gjorts men att mycket återstår.
De tre övriga hamnar i den sämsta kategorin där frågan inte alls är på agendan och det helt saknas bevis för att det pågår ett arbete. Dessa är EQT med stora intressen inom resecatering, Umoe-gruppen med Burger King samt Thon-gruppen med stora intressen inom hotell och restaurang.
Sammanlagt återfinns 23 företag i denna sämsta grupp, däribland storköksgiganten Sodexo och amerikanska Heinz och Wal-Mart.
På nivå fem med näst sämst djurskyddsarbete hittar vi ytterligare 20 företag, däribland jättar som Nestlé, Aldi, Carrefour, Cargill, Kraft, Kaufland, Lidl och Starbucks.
Bäst då? Inget företag anses ha axlat ett ledarskap men på nivå två och tre finns företag som Unilever, Schweiziska Coop och McDonalds med goda insatser.
Ett första elementärt steg för att ta reda på hur djuren mått i livet är förstås att veta vilken djurart som blandats i maten - SvD
De tre övriga hamnar i den sämsta kategorin där frågan inte alls är på agendan och det helt saknas bevis för att det pågår ett arbete. Dessa är EQT med stora intressen inom resecatering, Umoe-gruppen med Burger King samt Thon-gruppen med stora intressen inom hotell och restaurang.
Sammanlagt återfinns 23 företag i denna sämsta grupp, däribland storköksgiganten Sodexo och amerikanska Heinz och Wal-Mart.
På nivå fem med näst sämst djurskyddsarbete hittar vi ytterligare 20 företag, däribland jättar som Nestlé, Aldi, Carrefour, Cargill, Kraft, Kaufland, Lidl och Starbucks.
Bäst då? Inget företag anses ha axlat ett ledarskap men på nivå två och tre finns företag som Unilever, Schweiziska Coop och McDonalds med goda insatser.
Ett första elementärt steg för att ta reda på hur djuren mått i livet är förstås att veta vilken djurart som blandats i maten - SvD
Efter hästköttskandalen: Fuskarna anmäldes aldrig
Tre av fyra företag som sagt att de skulle polisanmäla sina leverantörer uppfyllde inte sina löften. Det fjärde ärendet lades ned. Det är resultatet av upprördheten efter hästköttsskandalen i februari.
Dafgårds, Findus, Coop och Axfood. Alla skulle anmäla sina leverantörer efter att det avslöjats att de sålde kött från andra djur än vad de skrev i innehållsförteckningen. Livsmedelsverket sa dessutom att de skulle anmäla Findus – men har inte genomfört det.
– Vi bedömde att de inte låg bakom det här, utan att de själva var utsatta för någon form av bedrägeri. De fakta vi hade vid tillfället gjorde att det kändes alldeles för tunt, säger Mona-Lisa Dahlbom-Wiedel, enhetschef på Livsmedelsverkets kontrollavdelning till TT.
Dafgårds, Findus, Coop och Axfood. Alla skulle anmäla sina leverantörer efter att det avslöjats att de sålde kött från andra djur än vad de skrev i innehållsförteckningen. Livsmedelsverket sa dessutom att de skulle anmäla Findus – men har inte genomfört det.
– Vi bedömde att de inte låg bakom det här, utan att de själva var utsatta för någon form av bedrägeri. De fakta vi hade vid tillfället gjorde att det kändes alldeles för tunt, säger Mona-Lisa Dahlbom-Wiedel, enhetschef på Livsmedelsverkets kontrollavdelning till TT.
Lathet och oro för utdragna och kostsamma rättsprocesser verkar ligga bakom att få svenska företag gjort anmälningar. Findus franska leverantör Comigel drabbade konsumenter i hela Europa och Findus vd skulle stämma företaget. Så blev det inte.
– Det gick lite snabbt där i början. Vi insåg att det inte var värt tid och pengar på en lång rättsprocess. Comigel har många underleverantörer, det är en lång kedja. Vi har avbrutit samarbetet med dem, säger Annika Mohlin, pressansvarig på Findus, till SvD.
Skulden fanns utomlands och hästköttet hann passera flera led av leverantörer och underleverantörer innan det nådde konsumenterna. En av de stora bovarna är chefen och ägaren för Willy Selten BV, en leverantör som enligt The Guardian behandlat både kött och arbetare på ett miserabelt sätt. Det företaget är nu nedlagt och chefen gripen. I Storbritannien har flera razzior gjorts mot flera slakterier - Metro
– Det gick lite snabbt där i början. Vi insåg att det inte var värt tid och pengar på en lång rättsprocess. Comigel har många underleverantörer, det är en lång kedja. Vi har avbrutit samarbetet med dem, säger Annika Mohlin, pressansvarig på Findus, till SvD.
Skulden fanns utomlands och hästköttet hann passera flera led av leverantörer och underleverantörer innan det nådde konsumenterna. En av de stora bovarna är chefen och ägaren för Willy Selten BV, en leverantör som enligt The Guardian behandlat både kött och arbetare på ett miserabelt sätt. Det företaget är nu nedlagt och chefen gripen. I Storbritannien har flera razzior gjorts mot flera slakterier - Metro
Pumpas fulla med gift - säljs som mat
Hästkött som importeras till EU och Sverige från Sydamerika och framför allt Mexiko kan innehålla ämnen som är direkt farliga för människor.
Flera svenska charkuteriföretag uppger att de importerar hästkött från Sydamerika och att införseln till stor del sker via Belgien.
– Är köttet kontrollerat vid någon gränskontroll i EU är det fritt att säljas på den svenska marknaden och berörs inte av Livsmedelsverket kontroller, skriver Susanne Thofelt Berger på Livsmedelsverket i ett mejl.
Många av de hästar som slaktas i Mexiko är gamla uttjänta tävlingshästar – galoppörer och travare – från USA. Där har de under tävlingskarriären ofta behandlats med olika typer av preparat, som till exempel fenylbutazon – ett medel som enligt Irish Veterinary Journal kan orsaka allvarliga och dödliga allergiska tillstånd samt allvarlig blodsjukdom hos människor.
I Sverige får hästar som någon gång under sin livstid behandlats med fenylbutazon aldrig användas som livsmedel.
En undersökning som NY Times gjort visade att 99 procent av galoppörerna i Kalifornien 2010 tävlade med fenylbutazon i kroppen, och att merparten av dessa gick till slakt.
Hästar från USA som ska slaktas i Mexiko måste åtföljas av ett dokument där ägaren intygar att hästen inte har fått några otillåtna substanser minst 180 dagar bakåt i tiden.
Problemet är att de som transporterar hästarna till slakthusen och undertecknar intygen i bästa fall ägt hästarna i någon månad, i sämsta fall bara några timmar. Det är med andra ord omöjligt för den sista ägaren att veta något om hästarnas historia.
Försändelser av hästkött från Mexiko måste enligt EU-direktiv testas för hormonella och tillväxtfrämjande ämnen. Men i de kontrollerna spåras inte andra aktiva substanser. I realiteten innebär det att hamburgerköttet som konsumenter runtom i EU köper mycket väl kan innehålla rester av potentiellt livsfarliga ämnen.
Hästar plågas vid transport
Hästar som slaktas i Mexiko och Kanada för den europeiska marknaden utsätts för ofattbart lidande. Detta har djurrättsorganisationer i USA, Kanada och Mexiko rapporterat om i flera år.
Hästarna köps upp av ”kill-buyers” på auktioner i USA och fraktas sedan långa sträckor på lastbil till Mexiko eller Kanada – utan mat och vatten. Enligt föreskrifter ska hästarna utfodras senast sex timmar före avfärd, men får sedan fraktas i 28 timmar.
Färska bilder visar hästar som står tätt packade i över 20 timmar i 35-gradig värme på överfulla lastbilsflak på väg genom Texas mot Mexikos slakthus. Vid gränsen stod lastbilen stilla i över fyra timmar innan den fick tillåtelse att köra igen. Värmen steg väsentligt under plasttaket.
Dokument från gränskontrollen mellan Texas och Mexiko från en dag i januari i år visar att av fem laster med hästar på väg till ett slakthus som exporterar hästkött till EU var tolv av djuren så allvarligt skadade att de inte fick föras in i landet. Skadorna var ben- och käkfrakturer, allvarliga ögonskador och stora sår. Fem hästar var så svaga att de inte kunde stå upp.
Rapporter om övergrepp och våld mot slakthästar även vid auktioner, av- och pålastning och vid slakten finns från både Kanada och Mexiko - Metro
Flera svenska charkuteriföretag uppger att de importerar hästkött från Sydamerika och att införseln till stor del sker via Belgien.
– Är köttet kontrollerat vid någon gränskontroll i EU är det fritt att säljas på den svenska marknaden och berörs inte av Livsmedelsverket kontroller, skriver Susanne Thofelt Berger på Livsmedelsverket i ett mejl.
Många av de hästar som slaktas i Mexiko är gamla uttjänta tävlingshästar – galoppörer och travare – från USA. Där har de under tävlingskarriären ofta behandlats med olika typer av preparat, som till exempel fenylbutazon – ett medel som enligt Irish Veterinary Journal kan orsaka allvarliga och dödliga allergiska tillstånd samt allvarlig blodsjukdom hos människor.
I Sverige får hästar som någon gång under sin livstid behandlats med fenylbutazon aldrig användas som livsmedel.
En undersökning som NY Times gjort visade att 99 procent av galoppörerna i Kalifornien 2010 tävlade med fenylbutazon i kroppen, och att merparten av dessa gick till slakt.
Hästar från USA som ska slaktas i Mexiko måste åtföljas av ett dokument där ägaren intygar att hästen inte har fått några otillåtna substanser minst 180 dagar bakåt i tiden.
Problemet är att de som transporterar hästarna till slakthusen och undertecknar intygen i bästa fall ägt hästarna i någon månad, i sämsta fall bara några timmar. Det är med andra ord omöjligt för den sista ägaren att veta något om hästarnas historia.
Försändelser av hästkött från Mexiko måste enligt EU-direktiv testas för hormonella och tillväxtfrämjande ämnen. Men i de kontrollerna spåras inte andra aktiva substanser. I realiteten innebär det att hamburgerköttet som konsumenter runtom i EU köper mycket väl kan innehålla rester av potentiellt livsfarliga ämnen.
Hästar plågas vid transport
Hästar som slaktas i Mexiko och Kanada för den europeiska marknaden utsätts för ofattbart lidande. Detta har djurrättsorganisationer i USA, Kanada och Mexiko rapporterat om i flera år.
Hästarna köps upp av ”kill-buyers” på auktioner i USA och fraktas sedan långa sträckor på lastbil till Mexiko eller Kanada – utan mat och vatten. Enligt föreskrifter ska hästarna utfodras senast sex timmar före avfärd, men får sedan fraktas i 28 timmar.
Färska bilder visar hästar som står tätt packade i över 20 timmar i 35-gradig värme på överfulla lastbilsflak på väg genom Texas mot Mexikos slakthus. Vid gränsen stod lastbilen stilla i över fyra timmar innan den fick tillåtelse att köra igen. Värmen steg väsentligt under plasttaket.
Dokument från gränskontrollen mellan Texas och Mexiko från en dag i januari i år visar att av fem laster med hästar på väg till ett slakthus som exporterar hästkött till EU var tolv av djuren så allvarligt skadade att de inte fick föras in i landet. Skadorna var ben- och käkfrakturer, allvarliga ögonskador och stora sår. Fem hästar var så svaga att de inte kunde stå upp.
Rapporter om övergrepp och våld mot slakthästar även vid auktioner, av- och pålastning och vid slakten finns från både Kanada och Mexiko - Metro
Svenska hästar svartslaktas systematiskt
Knappt ett år efter hästköttsskandalen kan SVT avslöja att tusentals hästar saknas - myndigheterna vet inte vart de tar vägen. Risken är stor att okontrollerat kött kommer ut i affärer och restauranger.
Alexandra Rahm drar några kraftiga tag med borsten på ett ungt ponnysto. Hästen hamnade i stallet i Forsa utanför Hudiksvall för några veckor sedan. En man hade då kommit till en lokal slaktare och erbjudit hästen, som han ville skulle slaktas utan papper och utan rapport till myndigheterna.
– Vi fick tips om att hon skulle svartslaktas så vi hörde av oss till den som ville slakta den och erbjöd slaktpriset och lite till, säger Alexandra Rahm. Mannen sa dessutom att han kunde få tag på hur många andra hästar som helst att slakta.
Tusentals saknas i statistiken
Katniss, som hästen döptes till, räddades från att bli en av många hästar som slaktas svart i Sverige. Enligt en undersökning som Jordbruksverket gjort tillsammans med Hästnäringens nationella stiftelse, NHS dör omkring 20.000 hästar om året i landet.
Tusentals av dem saknas i den officiella statistiken, och rapporteras varken som slaktade, begravda eller brända.
Vissa hästar antas ägarna begrava hemma utan tillstånd, andra hamnar på en svart marknad.
– Vi vet att en del förs utomlands för slakt där man får mycket mer pengar för hästkött. Men ännu fler slaktas svart här i Sverige, säger hästveterinären Ewamari Lewin, som representerar Sveriges veterinärförbund i Jordbruksverkets referensgrupp för hästfrågor.
Alexandra Rahm drar några kraftiga tag med borsten på ett ungt ponnysto. Hästen hamnade i stallet i Forsa utanför Hudiksvall för några veckor sedan. En man hade då kommit till en lokal slaktare och erbjudit hästen, som han ville skulle slaktas utan papper och utan rapport till myndigheterna.
– Vi fick tips om att hon skulle svartslaktas så vi hörde av oss till den som ville slakta den och erbjöd slaktpriset och lite till, säger Alexandra Rahm. Mannen sa dessutom att han kunde få tag på hur många andra hästar som helst att slakta.
Tusentals saknas i statistiken
Katniss, som hästen döptes till, räddades från att bli en av många hästar som slaktas svart i Sverige. Enligt en undersökning som Jordbruksverket gjort tillsammans med Hästnäringens nationella stiftelse, NHS dör omkring 20.000 hästar om året i landet.
Tusentals av dem saknas i den officiella statistiken, och rapporteras varken som slaktade, begravda eller brända.
Vissa hästar antas ägarna begrava hemma utan tillstånd, andra hamnar på en svart marknad.
– Vi vet att en del förs utomlands för slakt där man får mycket mer pengar för hästkött. Men ännu fler slaktas svart här i Sverige, säger hästveterinären Ewamari Lewin, som representerar Sveriges veterinärförbund i Jordbruksverkets referensgrupp för hästfrågor.
Säljs till restauranger
SVT träffar också Tommy Dalberg, som är nödslaktare och avlivar hästar på plats i Stockholmstrakten.
– Minst en gång i månaden får jag själv eller hästägare jag känner propåer från folk som vill köpa kropparna. Men det är ju förbjudet, de måste jag ta till destruktion.
– Vad ska de ha kropparna till?
– Filé och entrecôte är lätt att sälja till restauranger, resten mals ner till köttfärs. Så länge det finns pengar i det här skor sig folk på det, det är fruktansvärt, säger Tommy Dalberg.
Samtidigt är det dyrt att göra sig av med en häst om man inte vill lämna den på slakt, i genomsnitt kostar det 6.000-7.000 kronor att lämna kroppen till destruktion tex. Och en häst som slaktas den lagliga vägen får hästägaren runt en tusenlapp eller lite mer för.
– Så en del tar chansen och tjänar några tusen extra på en svartslakt, i stället för att betala för att bli av med kroppen.
Riskerar hamna i livsmedel
Sedan några år tillbaka ska alla hästar i EU ha ett hästpass, som ska säkerställa hästens identitet och se till att inte sjukdomar eller läkemedel hamnar i våra livsmedel. Enligt många som SVT pratat med förekommer både slarv med hästpassen, både från hästägares och veterinärers sida, och också medvetet fusk.
Och vid svartslakt ställs få frågor.
– Utan fungerande hästpass kan det vara en ren fara för folkhälsan, säger veterinär Ewamari Lewin. Vi riskerar att få antibiotikaresistens och att få i oss salmonella eller andra bakterier.
Alexandra Rahm har själv aldrig skickat någon av sina hästar på slakt. Hon äter inte heller hästkött, av känslomässiga skäl.
– Jag respekterar att andra gör det, men då måste de ju kunna veta var hästarna kommer ifrån och att de är ok. Vi som tävlar med hästar pumpar i dem en massa antibiotika och annat, och finns det då inte ordentlig koll kan man ju få i sig vad som helst - SVT
Sedan några år tillbaka ska alla hästar i EU ha ett hästpass, som ska säkerställa hästens identitet och se till att inte sjukdomar eller läkemedel hamnar i våra livsmedel. Enligt många som SVT pratat med förekommer både slarv med hästpassen, både från hästägares och veterinärers sida, och också medvetet fusk.
Och vid svartslakt ställs få frågor.
– Utan fungerande hästpass kan det vara en ren fara för folkhälsan, säger veterinär Ewamari Lewin. Vi riskerar att få antibiotikaresistens och att få i oss salmonella eller andra bakterier.
Alexandra Rahm har själv aldrig skickat någon av sina hästar på slakt. Hon äter inte heller hästkött, av känslomässiga skäl.
– Jag respekterar att andra gör det, men då måste de ju kunna veta var hästarna kommer ifrån och att de är ok. Vi som tävlar med hästar pumpar i dem en massa antibiotika och annat, och finns det då inte ordentlig koll kan man ju få i sig vad som helst - SVT
|
Slakt
Vid slakt visar passet bland annat om hästen behandlats med läkemedel med livslång karens för att hästen då inte ska komma in i livsmedelskedjan. Det är slakteriet som ansvarar för att djur som ska slaktas är friska och lämpliga att bli livsmedel - Källa: Jordbruksverket/Livsmedelsverket Lagliga alternativ när hästen dör: Slakt: Hästens kropp används till livsmedel. En dryg tredjedel av alla hästar i den officiella statistiken går till slakt. Destruktion: De flesta hästar som dör destrueras. De går då till energiåtervinning och används som förbränningsmaterial. Begravning: Hästägaren kan få tillstånd av länsstyrelsen att gräva ner sin häst på godkänd plats. Kremering: Kroppen förbränns och ägaren kan sprida eller gräva ner askan. Statistik: Enligt en uppskattning som gjordes i början av 2013 dör ca 20.000 hästar varje år i Sverige. Av dessa gick förra året 4352 till slakt, 6369 till destruktion och ca 2600 till begravning eller kremering. Det innebär ett glapp på flera tusen hästar som myndigheterna inte vet var de tar vägen - Källa: Hästnäringens nationella stiftelse, HNS |
Hästkött kan vara Åsnekött
Åsnekött kan komma in i Sverige som hästkött. Ingen vet hur mycket kött från åsna, mula och mulåsna som importeras.
Jordbruksverket särskiljer inte importerat hästkött från importerat kött av åsna, mula och mulåsna.
Allt sådant kött registreras tillsammans under samma så kallade kn-nummer på myndigheten. 2011 importerades 367 ton. Räknas importvolymen inklusive ben var det 417 ton.
Jordbruksverket bedömning är dock att importen av åsnekött är marginell.
– Vi tror att det mesta är häst, hästslakten är helt enkelt större, säger Åsa Lannhard-Öberg på Jordbruksverkets enhet för handel och marknad.
Enligt en färsk rapport från Jordbruksverket kom i förfjol 70 procent av allt importerat kött av häst, åsna, mula och mulåsna från Belgien.
17 procent kom från Irland. Resten från andra EU-länder.
Jordbruksverket särskiljer inte importerat hästkött från importerat kött av åsna, mula och mulåsna.
Allt sådant kött registreras tillsammans under samma så kallade kn-nummer på myndigheten. 2011 importerades 367 ton. Räknas importvolymen inklusive ben var det 417 ton.
Jordbruksverket bedömning är dock att importen av åsnekött är marginell.
– Vi tror att det mesta är häst, hästslakten är helt enkelt större, säger Åsa Lannhard-Öberg på Jordbruksverkets enhet för handel och marknad.
Enligt en färsk rapport från Jordbruksverket kom i förfjol 70 procent av allt importerat kött av häst, åsna, mula och mulåsna från Belgien.
17 procent kom från Irland. Resten från andra EU-länder.
Mellanlandar
Det är emellertid långt ifrån säkert att avsändarlandet är detsamma som ursprungslandet. Köttet kan mycket väl komma från exempelvis Rumänien, eller för den delen ett land utanför EU.
Det räcker med att köttet "mellanlandar" i Belgien för att Belgien ska vara avsändarlandet när köttet når Sverige. Någon ursprungsmärkning finns helt enkelt inte.
Sveriges två stora köttimportföretag, Annerstedt Flodin och North Trade, svarar bara för en del av importen. Båda företagen uppger att de inte tagit in något åsnekött över huvud taget.
– Vi tog in ett antal tiotal ton hästkött förra året och det var från Rumänien och Irland. Det kommer bara från leverantörer som vi känner oss trygga med och det används till hamburgerkött, säger Calle Ramvall, kvalitets- och miljöchef på North Trade.
Inget hästkött
Enligt Johan Magnusson, inköpschef för EU och industrin på Annerstedt Flodin, tog hans företag inte in något hästkött alls till Sverige under 2012.
Före Sveriges EU-inträde 1995 förekom det enligt uppgifter till ATL rent fusk när hästkött importerades till Sverige.
Köttet som importerades var visserligen hästkött, men i tullen döptes det om till åsnekött eftersom sådant kategoriserades som vilt och var tullbefriat. När köttet sedan var inne i Sverige var det helt plötsligt hästkött igen - ATL
Det är emellertid långt ifrån säkert att avsändarlandet är detsamma som ursprungslandet. Köttet kan mycket väl komma från exempelvis Rumänien, eller för den delen ett land utanför EU.
Det räcker med att köttet "mellanlandar" i Belgien för att Belgien ska vara avsändarlandet när köttet når Sverige. Någon ursprungsmärkning finns helt enkelt inte.
Sveriges två stora köttimportföretag, Annerstedt Flodin och North Trade, svarar bara för en del av importen. Båda företagen uppger att de inte tagit in något åsnekött över huvud taget.
– Vi tog in ett antal tiotal ton hästkött förra året och det var från Rumänien och Irland. Det kommer bara från leverantörer som vi känner oss trygga med och det används till hamburgerkött, säger Calle Ramvall, kvalitets- och miljöchef på North Trade.
Inget hästkött
Enligt Johan Magnusson, inköpschef för EU och industrin på Annerstedt Flodin, tog hans företag inte in något hästkött alls till Sverige under 2012.
Före Sveriges EU-inträde 1995 förekom det enligt uppgifter till ATL rent fusk när hästkött importerades till Sverige.
Köttet som importerades var visserligen hästkött, men i tullen döptes det om till åsnekött eftersom sådant kategoriserades som vilt och var tullbefriat. När köttet sedan var inne i Sverige var det helt plötsligt hästkött igen - ATL
