Lantbruksdjur
För ett tag sedan redde Jordbruksverkets djurskyddschef, Helena Kättström, ut begreppen i griskrisen. Idag ger hon en bredare bild kring djurskyddet i Sverige. Hon menar att när vi ser bilder utifrån är det regelmässigt dåliga system som visas. Svenska reportage på dåliga exempel visar undantagen.
”De säger att vi har världens bästa djurskydd i Sverige, men sen får man se förfärliga bilder på djur som far illa. Varför ska man då köpa svenskt kött? Har djuren verkligen det bättre i Sverige?” Jag märker att många människor reflekterar över de bilder som möter dem i nyhetsrapporteringen. Nästan aldrig är det bilder på djur som lever ett gott liv. Istället får vi se skadade, vanvårdade eller döda djur. Ofta visas djur från Sverige. Ibland visas bilder utan att ursprunget framgår.
Det är klart att du och jag blir upprörda över detta, och det är inte konstigt att undra över hur det står till med vårt så berömda goda djurskydd. Jag kan också tänka mig att det lätt leder till att en hel del inte tror att det spelar någon roll hur man väljer i köttdisken. I helgen hörde vi också statistik om att allt fler blir vegetarianer, av djurskyddsskäl. Andra tror att det som säljs i Sverige uppfyller vissa djurskyddskrav, oavsett ursprung.
Sanningen är att bestämmelser om frihandel slår mycket högre än regler om djurskydd och smittfrihet. Om det finns någon som vill köpa, så finns också möjligheten att ta in produkter som är producerade på sätt som vi aldrig skulle godta här. Alla larm om salmonella i importerade produkter är bara ett exempel på detta.
Viktiga skillnader
För den som tycker att det är viktigt hur djuren har levt, är det inte lätt att se det i köttdisken eller på restaurangen. Produkter återkallas inte för att kycklingarna i Asien har levt i trånga överbelagda burar, som är helt förbjudna här. Den senaste tiden har fler förstått att det finns viktiga skillnader även mellan oss och våra grannländer. Frågan är hur länge tillräckligt många ska minnas att vi inte klipper av smågrisarnas svansar som i Danmark. Vi håller inte heller suggorna instängda större delen av sitt liv, som i många andra EU-länder.
Sverige är också ett av få länder som har krav på att kor ska få komma ut på bete varje sommar. När djuren ska transporteras till slakt har vi begränsat restiden till högst åtta timmar, medan EU-reglerna möjliggör tre gånger längre transporter.
”De säger att vi har världens bästa djurskydd i Sverige, men sen får man se förfärliga bilder på djur som far illa. Varför ska man då köpa svenskt kött? Har djuren verkligen det bättre i Sverige?” Jag märker att många människor reflekterar över de bilder som möter dem i nyhetsrapporteringen. Nästan aldrig är det bilder på djur som lever ett gott liv. Istället får vi se skadade, vanvårdade eller döda djur. Ofta visas djur från Sverige. Ibland visas bilder utan att ursprunget framgår.
Det är klart att du och jag blir upprörda över detta, och det är inte konstigt att undra över hur det står till med vårt så berömda goda djurskydd. Jag kan också tänka mig att det lätt leder till att en hel del inte tror att det spelar någon roll hur man väljer i köttdisken. I helgen hörde vi också statistik om att allt fler blir vegetarianer, av djurskyddsskäl. Andra tror att det som säljs i Sverige uppfyller vissa djurskyddskrav, oavsett ursprung.
Sanningen är att bestämmelser om frihandel slår mycket högre än regler om djurskydd och smittfrihet. Om det finns någon som vill köpa, så finns också möjligheten att ta in produkter som är producerade på sätt som vi aldrig skulle godta här. Alla larm om salmonella i importerade produkter är bara ett exempel på detta.
Viktiga skillnader
För den som tycker att det är viktigt hur djuren har levt, är det inte lätt att se det i köttdisken eller på restaurangen. Produkter återkallas inte för att kycklingarna i Asien har levt i trånga överbelagda burar, som är helt förbjudna här. Den senaste tiden har fler förstått att det finns viktiga skillnader även mellan oss och våra grannländer. Frågan är hur länge tillräckligt många ska minnas att vi inte klipper av smågrisarnas svansar som i Danmark. Vi håller inte heller suggorna instängda större delen av sitt liv, som i många andra EU-länder.
Sverige är också ett av få länder som har krav på att kor ska få komma ut på bete varje sommar. När djuren ska transporteras till slakt har vi begränsat restiden till högst åtta timmar, medan EU-reglerna möjliggör tre gånger längre transporter.
Bilder på djur som far illa
De allra flesta svenska djur har det alltså bra, och betydligt bättre än sina bröder och systrar i andra länder. Samtidigt sker ibland missförhållanden i enskilda besättningar. Att vi i media möts av dessa bilder är bland annat ett bevis på att vår djurskyddskontroll fungerar och att vi har ett öppet samhälle med tillgång till information från myndigheterna. Vi får sällan ta del av rapporter om djurhållningen i andra länder. När det sker handlar det ofta om uppseendeväckande djurhantering som system. Enstaka missförhållanden i andra länder leder inte till några rubriker här. Och många saker som är förbjudna och oacceptabla här är godkända i andra länder.
En del av bilderna har andra avsändare och visas ofta med målsättningen att få oss att helt sluta äta kött. Var och en får bestämma om den vill äta kött och vilka krav som i så fall är viktiga. För mig är det viktigt att valen grundas på fakta. Om bilderna är vinklade är förstås inte lätt för vem som helst att bedöma, men en bra början är att fundera på vem som är avsändaren och vad den har för mål.
Alla kan göra ett val
Jag vet att det finns ett stort intresse för dessa frågor. Jag tror att kunskap kan hjälpa många att göra ett val, som inte ger en dålig eftersmak. Att svenskt kött dessutom bidrar till öppna landskap och arbeten i Sverige gör inte saken sämre. Vill du veta mer? Läs gärna vår rapport om hållbar köttkonsumtion, titta på etiketten i butiken och fråga på restaurangen. För mig är valet självklart.
Helena Kättström, djurskyddschef på Jordbruksverket
De allra flesta svenska djur har det alltså bra, och betydligt bättre än sina bröder och systrar i andra länder. Samtidigt sker ibland missförhållanden i enskilda besättningar. Att vi i media möts av dessa bilder är bland annat ett bevis på att vår djurskyddskontroll fungerar och att vi har ett öppet samhälle med tillgång till information från myndigheterna. Vi får sällan ta del av rapporter om djurhållningen i andra länder. När det sker handlar det ofta om uppseendeväckande djurhantering som system. Enstaka missförhållanden i andra länder leder inte till några rubriker här. Och många saker som är förbjudna och oacceptabla här är godkända i andra länder.
En del av bilderna har andra avsändare och visas ofta med målsättningen att få oss att helt sluta äta kött. Var och en får bestämma om den vill äta kött och vilka krav som i så fall är viktiga. För mig är det viktigt att valen grundas på fakta. Om bilderna är vinklade är förstås inte lätt för vem som helst att bedöma, men en bra början är att fundera på vem som är avsändaren och vad den har för mål.
Alla kan göra ett val
Jag vet att det finns ett stort intresse för dessa frågor. Jag tror att kunskap kan hjälpa många att göra ett val, som inte ger en dålig eftersmak. Att svenskt kött dessutom bidrar till öppna landskap och arbeten i Sverige gör inte saken sämre. Vill du veta mer? Läs gärna vår rapport om hållbar köttkonsumtion, titta på etiketten i butiken och fråga på restaurangen. För mig är valet självklart.
Helena Kättström, djurskyddschef på Jordbruksverket
Kornas lyckliga tid på bete krymper
Kravet på att kor ska få gå på bete på sommaren är på väg att luckras upp. Jordbruksverket har gjort kraven på betestid mer flexibla, vilket gör att korna kan stängas in igen efter några veckor. Detta är att gå i helt fel riktning om vi vill värna djurskyddet, skriver bland andra flera veterinärer.
Under den här tiden på året besöker 120 000 människor olika gårdar i Sverige för att se när korna släpps på bete. Men konsumenterna är lyckligt ovetande om att djuren kan stå instängda igen om några veckor.
I maj i år (2012) ändrade nämligen Jordbruksverket en av svensk djurskyddslagstiftnings signum: den att kor ska beta om sommaren. Uppluckringen av beteskravet är gjort helt i enlighet med Svensk Mjölks önskemål.
Under den här tiden på året besöker 120 000 människor olika gårdar i Sverige för att se när korna släpps på bete. Men konsumenterna är lyckligt ovetande om att djuren kan stå instängda igen om några veckor.
I maj i år (2012) ändrade nämligen Jordbruksverket en av svensk djurskyddslagstiftnings signum: den att kor ska beta om sommaren. Uppluckringen av beteskravet är gjort helt i enlighet med Svensk Mjölks önskemål.
Livet som mjölkko är hårt. Djuren är pressade att producera maximalt av sin förmåga, med en rad produktionssjukdomar till följd. Under 8-10 månader om året vistas de inomhus. Hälften står då uppbundna med en rem runt halsen, andra hälften går i lösdrifter på betonggolv med mycket begränsat rörelseutrymme.
Kravet på att korna ska gå ute om
sommaren infördes 1988 efter påtryckningar från bland andra Astrid
Lindgren. Fram tills i år gällde att korna ska gå på bete sex timmar
om dagen, 2-4 månader om året (beroende på var i landet man bor)
mellan 1 maj och 15 oktober. De nya föreskrifterna innebär att
möjligheten att undanta ungdjur från utevistelse ökar och att kornas
betesperiod nu får delas upp i intervaller från 1 april till 31
oktober. Ändringen motiveras med flexibilitet för bönderna men risken
är att det på sikt underminerar beteskravet.
De nya reglerna är en direkt anpassning till den stordrift som redan dominerar i Europa och som mer och mer tar över i Sverige. Den bonde i Mellansverige som önskar kan nu släppa ut hälften av sina kor i början av säsongen, andra hälften i slutet. På så sätt kan man ha dubbelt så många kor på samma mängd mark. Mjölkgårdarna blir allt större och det är problematiskt att hitta tillräcklig betesmark till besättningar med flera hundra kor. Trots att möjligheten till bete ska beaktas vid ny- och ombyggnationer får många gårdar bygglov utan en rimlig plan för hur alla kor ska kunna komma ut om sommaren. Istället för att planering och investeringar anpassas efter de rådande föreskrifterna, får djurens välfärd komma till korta för redan etablerade omständigheter.
I de nya föreskrifterna förbises att få betesmarker i Sverige tål att kor vistas på dem redan i april och att det är osannolikt att djuren ska kunna beta då. Den dag Jordbruksverket inser det; att hagarna inte håller för de stora besättningarna, att betet är knapert i april och nedtrampat i oktober – då kan det vara försent. Då är redan stordriften fullt etablerad och det blir svårare att stå emot ytterligare modifiering av reglerna. I slutändan riskerar vi att ha en mjölkproduktion där det mest rationella är att djuren går i lösdrifter inomhus året runt och deras enda utevistelse blir små rastfållor där de lätt kan tas in för att utfodras och mjölkas - SvD
De nya reglerna är en direkt anpassning till den stordrift som redan dominerar i Europa och som mer och mer tar över i Sverige. Den bonde i Mellansverige som önskar kan nu släppa ut hälften av sina kor i början av säsongen, andra hälften i slutet. På så sätt kan man ha dubbelt så många kor på samma mängd mark. Mjölkgårdarna blir allt större och det är problematiskt att hitta tillräcklig betesmark till besättningar med flera hundra kor. Trots att möjligheten till bete ska beaktas vid ny- och ombyggnationer får många gårdar bygglov utan en rimlig plan för hur alla kor ska kunna komma ut om sommaren. Istället för att planering och investeringar anpassas efter de rådande föreskrifterna, får djurens välfärd komma till korta för redan etablerade omständigheter.
I de nya föreskrifterna förbises att få betesmarker i Sverige tål att kor vistas på dem redan i april och att det är osannolikt att djuren ska kunna beta då. Den dag Jordbruksverket inser det; att hagarna inte håller för de stora besättningarna, att betet är knapert i april och nedtrampat i oktober – då kan det vara försent. Då är redan stordriften fullt etablerad och det blir svårare att stå emot ytterligare modifiering av reglerna. I slutändan riskerar vi att ha en mjölkproduktion där det mest rationella är att djuren går i lösdrifter inomhus året runt och deras enda utevistelse blir små rastfållor där de lätt kan tas in för att utfodras och mjölkas - SvD
Djurrättsalliansen - Materialet som förekommer i denna film är från svenska grisfabriker dokumenterade under oktober och november 2013. Det här är svenska grisars verklighet! - Djurrättsalliansen
Grisar har skållats till döds levande på fyra svenska stora slakterier, visar dokument från Livsmedelsverket.
Veterinären Christer Lindberg upptäckte två grisar som vaknade i skållkaret. Till Sveriges Radio Ekot säger Lindberg:
- Det är nog lätt att förstå att kokt levande är nog inte det man vill uppleva.
I somras lastades för många djur in i hissen där de sövs ner på Nyhlén och Hugossons slakteri i Luleå. Därför tog inte bedövningen — och grisen vaknade då den kokades, uppger Ekot.
- Det får inte hända. Det får bara aldrig hända, säger Michael Hugosson, vd och delägare för slakteriet som också ägs av Scan, till kanalen.
Trots det ändrades inga rutiner. En vecka senare upptäckte Christer Lindberg att proceduren upprepats. Hugosson har inga ursäkter men säger sig vara övertygade om att det är effektiviseringar och högt tempo som ligger bakom olycksfallen. Enligt Ekot har samma sak inträffat slakterier i Visby, Rättvik och Kristianstad, alla ägda eller delvis ägda av Scan.
Informationsdirektören på Scan, Margaretha Thorgren, uppger att effektivitet aldrig får innebära en försämrad djuromsorg.
- Det är otroligt smärtsamt för grisen att bli skållad vid fullt medvetande. Det är därför man ger bedövning först så att den tappar känseln. Dessutom ska grisen inte bara vara bedövad utan även död, säger Johan Beck-Friis, informatör vid Sveriges Veterinärförbund, till TT.
Beck-Friis uppfattning är att skållning av levande djur är ovanligt.
- Det är inte alls särskilt vanligt. Det finns folk som ska kontrollera det här. Både de som sköter bedövning och avblodning och sedan finns det en besiktningsveterinär där som inte kan stå vid skållkaret hela tiden, men som regelbundet ska se till att grisarna är döda när de hamnar där.
Varför blir det så här?
- Det går för fort och den mänskliga faktorn har inte fungerat. Beck-Friis påpekar att slakterierna bör öka kontrollmomentet innan grisen hamnar i karet. Slakterierna bör enligt honom ha en personal som kontrollerar att den verkligen är död.
- Men det ska det redan finnas och jag skulle tro att i det här fallet har man tagit bort den här personalen, kanske på grund av sjukdom eller överbelastning. Men det är oacceptabelt att man rationaliserar bort den här funktionen - Metro
Veterinären Christer Lindberg upptäckte två grisar som vaknade i skållkaret. Till Sveriges Radio Ekot säger Lindberg:
- Det är nog lätt att förstå att kokt levande är nog inte det man vill uppleva.
I somras lastades för många djur in i hissen där de sövs ner på Nyhlén och Hugossons slakteri i Luleå. Därför tog inte bedövningen — och grisen vaknade då den kokades, uppger Ekot.
- Det får inte hända. Det får bara aldrig hända, säger Michael Hugosson, vd och delägare för slakteriet som också ägs av Scan, till kanalen.
Trots det ändrades inga rutiner. En vecka senare upptäckte Christer Lindberg att proceduren upprepats. Hugosson har inga ursäkter men säger sig vara övertygade om att det är effektiviseringar och högt tempo som ligger bakom olycksfallen. Enligt Ekot har samma sak inträffat slakterier i Visby, Rättvik och Kristianstad, alla ägda eller delvis ägda av Scan.
Informationsdirektören på Scan, Margaretha Thorgren, uppger att effektivitet aldrig får innebära en försämrad djuromsorg.
- Det är otroligt smärtsamt för grisen att bli skållad vid fullt medvetande. Det är därför man ger bedövning först så att den tappar känseln. Dessutom ska grisen inte bara vara bedövad utan även död, säger Johan Beck-Friis, informatör vid Sveriges Veterinärförbund, till TT.
Beck-Friis uppfattning är att skållning av levande djur är ovanligt.
- Det är inte alls särskilt vanligt. Det finns folk som ska kontrollera det här. Både de som sköter bedövning och avblodning och sedan finns det en besiktningsveterinär där som inte kan stå vid skållkaret hela tiden, men som regelbundet ska se till att grisarna är döda när de hamnar där.
Varför blir det så här?
- Det går för fort och den mänskliga faktorn har inte fungerat. Beck-Friis påpekar att slakterierna bör öka kontrollmomentet innan grisen hamnar i karet. Slakterierna bör enligt honom ha en personal som kontrollerar att den verkligen är död.
- Men det ska det redan finnas och jag skulle tro att i det här fallet har man tagit bort den här personalen, kanske på grund av sjukdom eller överbelastning. Men det är oacceptabelt att man rationaliserar bort den här funktionen - Metro
Låg efterfrågan gör att grisarna sänds till Polen
Billigt fläsk från utlandet gör krisen för svenska grisbranschen akut. Bristen på efterfrågan har gjort att man för första gången har tvingats skicka svenska smågrisar till utlandet för att växa upp där – och slaktas.
Billigt fläsk från utlandet gör krisen för svenska grisbranschen akut. Bristen på efterfrågan har gjort att man för första gången har tvingats skicka svenska smågrisar till utlandet för att växa upp där – och slaktas.
För första gången i modern tid har svenska grisar skickats utomlands för tillväxt. Häromdagen gick en transport med 650 smågrisar till Polen. Där ska grisarna, runt tre månader gamla, växa till sig innan de slaktas.
– De kommer att födas upp under helt andra villkor än här. Ingen halm, boxar där golvet är ett galler och massor av nya smittor, säger Axel Sannö, veterinär på Svenska djurhälsovården AB och fortsätter:
– I värsta fall kommer de att dö som flugor.
Många svenska slakterier tar inte längre emot grisar. Efterfrågan på svenska fläskprodukter är så låg att det inte finns någon avsättning. På flera håll i landet har veterinärer varnat för att det uppstår djurskyddsproblem när det blir för fullt hos uppfödarna. Därför går sedan några veckor transporter med slaktgrisar från främst södra Sverige till Tyskland och Polen.
Läget för svenska grisar och deras uppfödare har länge varit tufft i konkurrens med billigare produkter från utlandet. Just nu har läget försämrats drastiskt och snabbt och det beror delvis på att Ryssland i januari i år förbjöd fläskimport från Europa efter att man hittat afrikansk svinpest i en lettisk gris - DN
Billigt fläsk från utlandet gör krisen för svenska grisbranschen akut. Bristen på efterfrågan har gjort att man för första gången har tvingats skicka svenska smågrisar till utlandet för att växa upp där – och slaktas.
Billigt fläsk från utlandet gör krisen för svenska grisbranschen akut. Bristen på efterfrågan har gjort att man för första gången har tvingats skicka svenska smågrisar till utlandet för att växa upp där – och slaktas.
För första gången i modern tid har svenska grisar skickats utomlands för tillväxt. Häromdagen gick en transport med 650 smågrisar till Polen. Där ska grisarna, runt tre månader gamla, växa till sig innan de slaktas.
– De kommer att födas upp under helt andra villkor än här. Ingen halm, boxar där golvet är ett galler och massor av nya smittor, säger Axel Sannö, veterinär på Svenska djurhälsovården AB och fortsätter:
– I värsta fall kommer de att dö som flugor.
Många svenska slakterier tar inte längre emot grisar. Efterfrågan på svenska fläskprodukter är så låg att det inte finns någon avsättning. På flera håll i landet har veterinärer varnat för att det uppstår djurskyddsproblem när det blir för fullt hos uppfödarna. Därför går sedan några veckor transporter med slaktgrisar från främst södra Sverige till Tyskland och Polen.
Läget för svenska grisar och deras uppfödare har länge varit tufft i konkurrens med billigare produkter från utlandet. Just nu har läget försämrats drastiskt och snabbt och det beror delvis på att Ryssland i januari i år förbjöd fläskimport från Europa efter att man hittat afrikansk svinpest i en lettisk gris - DN
200 grisar i lastbilsolycka
Ett 40-tal grisar miste livet efter att en djurtransport med cirka 200 grisar ombord körde i diket i Skåne strax före klockan åtta på måndagsmorgonen. Lastbilen med 200 grisar i flera plan, körde i diket och välte i en kurva utanför Hjularöds slott vid 8-tiden på morgonen.
Enligt räddningstjänsten klämdes många grisar fast och totalt ett 30-tal grisar dog inne i lastbilen. Andra tog sig ut från transporten och sprang runt i omgivningarna, bland annat i en intilliggande vattendrag.
Räddningspersonalen hade ett tufft jobb med att samla ihop de chockade grisarna och se till att djurtransporten inte kanande ner i vattendraget.
Vid 13.30-tiden hade alla levande grisar flyttats över till andra transporter och körts därifrån. Omkring tio skadade grisar som hittats utanför transporten, har fått avlivats.
Föraren av transporten fördes till sjukhus men klarade sig utan allvarliga skador - SVT
Ett 40-tal grisar miste livet efter att en djurtransport med cirka 200 grisar ombord körde i diket i Skåne strax före klockan åtta på måndagsmorgonen. Lastbilen med 200 grisar i flera plan, körde i diket och välte i en kurva utanför Hjularöds slott vid 8-tiden på morgonen.
Enligt räddningstjänsten klämdes många grisar fast och totalt ett 30-tal grisar dog inne i lastbilen. Andra tog sig ut från transporten och sprang runt i omgivningarna, bland annat i en intilliggande vattendrag.
Räddningspersonalen hade ett tufft jobb med att samla ihop de chockade grisarna och se till att djurtransporten inte kanande ner i vattendraget.
Vid 13.30-tiden hade alla levande grisar flyttats över till andra transporter och körts därifrån. Omkring tio skadade grisar som hittats utanför transporten, har fått avlivats.
Föraren av transporten fördes till sjukhus men klarade sig utan allvarliga skador - SVT
Internationella djurrättsorganisationer slår larm om att slaktdjur som fraktas från EU till Turkiet utsätts för stort lidande och att transporterna dessutom bryter mot EU:s regler, uppger SVT:s Rapport.
Djurrättsorganisationerna Animal Welfare Foundation, Eyes on Animals, Compassion in World Farming och Tierschutzbund Zürich har granskat transporterna av får och kor från EU till Turkiet och har flera videoupptagningar som visar på djur som lider. De kläms i trånga utrymmen, dör av utmattning eller tvingas äta från smutsiga ströbäddar i brist på bättre mat.
Under transporterna får en del slaktdjur vänta i timmar och ibland dagar vid gränsen mellan Bulgarien och Turkiet. Ofta lämnas de då i heta transporter utan tillräcklig ventilation samt med för lite mat och vatten.
Bryter mot regler
Även på slakterierna i Turkiet utsätts djuren för lidande, enligt djurrättsorganisationerna. Deras videoupptagningar visar hur djuren slaktas genom ett snitt i halsen, till synes utan bedövning. Enligt organisationerna bryter denna halalslakt i stordrift mot internationella regler.
De länder som exporterar slaktdjur till Turkiet är Ungern, Bulgarien, Grekland, Österrike samt de baltiska länderna - ATL
Djurrättsorganisationerna Animal Welfare Foundation, Eyes on Animals, Compassion in World Farming och Tierschutzbund Zürich har granskat transporterna av får och kor från EU till Turkiet och har flera videoupptagningar som visar på djur som lider. De kläms i trånga utrymmen, dör av utmattning eller tvingas äta från smutsiga ströbäddar i brist på bättre mat.
Under transporterna får en del slaktdjur vänta i timmar och ibland dagar vid gränsen mellan Bulgarien och Turkiet. Ofta lämnas de då i heta transporter utan tillräcklig ventilation samt med för lite mat och vatten.
Bryter mot regler
Även på slakterierna i Turkiet utsätts djuren för lidande, enligt djurrättsorganisationerna. Deras videoupptagningar visar hur djuren slaktas genom ett snitt i halsen, till synes utan bedövning. Enligt organisationerna bryter denna halalslakt i stordrift mot internationella regler.
De länder som exporterar slaktdjur till Turkiet är Ungern, Bulgarien, Grekland, Österrike samt de baltiska länderna - ATL
Kor hittades döda - dränkta i gödsel
48 kor och kalvar har hittats dränkta i gödsel i en ladugård i södra Dalarna. Det var på torsdagen som Länsstyrelsens personal åkte till gården för att ta reda på varför korna inte släppts ut på bete. Där möttes de av en ohygglig syn. Djuren stod i 75 centimeter högt gödsel. Personalen såg direkt att många var döda och kallade på polis.
37 kor hittades döda i gödslet där de trampats ned och drunknat. Tre döda djur hittades slängda bakom ladan och ytterligare åtta var i så dåligt skick att de fick nödslaktas på plats.
Trasig gödselpump -Synen går inte att beskriva. Jag har aldrig sett något liknande, jag saknar ord, säger biträdande länsveterinär i Dalarna, Simone Häusler, till SVT. De 60 djur som överlevde omhändertogs av polisen och flyttades från gården. De är nu utsläppta på bete och ska undersökas under fredagen.
Djurägaren förklarade översvämningen med att en pump gått sönder vilket fått till följd att gödslet kommit tillbaka till djuren.
-Det perversa är att han inte ens orkat laga pumpen, säger Simone Häusler. Vi vet inte hur länge djuren haft det så här. Det är en tragedi som kan ha pågått i veckor att döma av vad vi sett idag., enligt Simone Häusler.
Kan finnas fler döda djur
Häusler berättar att Länsstyrelsen skickade en lastbil med kran som fick gräva i gödslet för att hitta djuren. Eftersom ladan fortfarande är fylld med gödsel kan man idag inte säga om man hittat alla djur. De flesta var kalvar och alla har därför inte hunnit märkas ännu.
-De kor som inte överlevde var svaga, till exempel kalvar, som inte orkade vada genom gödslet till foderbordet, säger Simone Häusler. Inga större problem rörande gården har tidigare rapporterats. Ägaren är misstänkt för djurplågeri och kommer sannolikt att beläggas med djurförbud, tror Simone Häusler - SVT
48 kor och kalvar har hittats dränkta i gödsel i en ladugård i södra Dalarna. Det var på torsdagen som Länsstyrelsens personal åkte till gården för att ta reda på varför korna inte släppts ut på bete. Där möttes de av en ohygglig syn. Djuren stod i 75 centimeter högt gödsel. Personalen såg direkt att många var döda och kallade på polis.
37 kor hittades döda i gödslet där de trampats ned och drunknat. Tre döda djur hittades slängda bakom ladan och ytterligare åtta var i så dåligt skick att de fick nödslaktas på plats.
Trasig gödselpump -Synen går inte att beskriva. Jag har aldrig sett något liknande, jag saknar ord, säger biträdande länsveterinär i Dalarna, Simone Häusler, till SVT. De 60 djur som överlevde omhändertogs av polisen och flyttades från gården. De är nu utsläppta på bete och ska undersökas under fredagen.
Djurägaren förklarade översvämningen med att en pump gått sönder vilket fått till följd att gödslet kommit tillbaka till djuren.
-Det perversa är att han inte ens orkat laga pumpen, säger Simone Häusler. Vi vet inte hur länge djuren haft det så här. Det är en tragedi som kan ha pågått i veckor att döma av vad vi sett idag., enligt Simone Häusler.
Kan finnas fler döda djur
Häusler berättar att Länsstyrelsen skickade en lastbil med kran som fick gräva i gödslet för att hitta djuren. Eftersom ladan fortfarande är fylld med gödsel kan man idag inte säga om man hittat alla djur. De flesta var kalvar och alla har därför inte hunnit märkas ännu.
-De kor som inte överlevde var svaga, till exempel kalvar, som inte orkade vada genom gödslet till foderbordet, säger Simone Häusler. Inga större problem rörande gården har tidigare rapporterats. Ägaren är misstänkt för djurplågeri och kommer sannolikt att beläggas med djurförbud, tror Simone Häusler - SVT
Stenhård logistik i kycklingindustrin
Det slaktas cirka 350 000 kycklingar varje dag i Sverige, ändå ökar importen. Den svenska kycklingbranschen domineras av Kronfågel och Guldfågeln, jättar som hämtar sina kycklingar hos uppfödare runt om i landet. Det handlar om en industri där logistiken är A och O. Från den stund de befruktade äggen läggs i kläckerimaskinen, över gryningstimmen när de kommer till något av slakterierna och till när de färdigpackade kycklingarna lämnar slakteriet.
För när de dygnsgamla kycklingarna levereras till uppfödaren vet han eller hon redan vilken natt de ska lämna stallet igen, hur många dagar de har på sig att städa stallarna – ungefär en vecka – och när nästa leverans kommer.
Kyckling har blivit en lockvara i butikerna. Billig import eller priser som ligger under det som butikerna betalar själva ska dra in kunder. Cirka 80 procent av det vi handlar i affären är svenskuppfödd kyckling. I storkök är siffrorna de omvända. Här är majoriteten av kycklingköttet från Brasilien, Thailand, Kina och Danmark - Sydsvenskan
Det slaktas cirka 350 000 kycklingar varje dag i Sverige, ändå ökar importen. Den svenska kycklingbranschen domineras av Kronfågel och Guldfågeln, jättar som hämtar sina kycklingar hos uppfödare runt om i landet. Det handlar om en industri där logistiken är A och O. Från den stund de befruktade äggen läggs i kläckerimaskinen, över gryningstimmen när de kommer till något av slakterierna och till när de färdigpackade kycklingarna lämnar slakteriet.
För när de dygnsgamla kycklingarna levereras till uppfödaren vet han eller hon redan vilken natt de ska lämna stallet igen, hur många dagar de har på sig att städa stallarna – ungefär en vecka – och när nästa leverans kommer.
Kyckling har blivit en lockvara i butikerna. Billig import eller priser som ligger under det som butikerna betalar själva ska dra in kunder. Cirka 80 procent av det vi handlar i affären är svenskuppfödd kyckling. I storkök är siffrorna de omvända. Här är majoriteten av kycklingköttet från Brasilien, Thailand, Kina och Danmark - Sydsvenskan
Det finns mer eller mindre skillnader för djuren i KRAV respektive konventionell produktion. För grisarna är den mer eftersom KRAV-certifierade grisuppfödare måste låta djuren gå utomhus och övriga slaktsvin lever på betonggolv inomhus. Endast 1 % av de svenska grisuppfödarna följer KRAV:s regler. För mjölkkor är den mindre; där handlar det bland annat om högre andel grovfoder, ekologiskt foder och något längre utevistelse över dygnet på sommaren. Inom äggproduktionen dödas tuppkycklingar på samma sätt; genom att kastas levande ner i en kvarn. Även om KRAV-djur oftast har det något bättre är det generellt sett ingen garant för djurvälfärd. Alla djur i livsmedelsproduktionen, oavsett om de är från en KRAV-gård eller konventionell gård, slaktas dessutom i unga år. Slakten ser i princip likadan ut oavsett märkning - Djurrättsalliansen
Världens bästa djurskydd i Sverige
Sveriges bönder känner ett stort ansvar för att djuren mår bra till både kropp och själ. Och vi kan alla vara stolta över att Sverige är och har varit ett föregångsland inom djuromsorgen, redan 1988 fick vi världens mest kraftfulla djurskyddslag.
Det handlar inte bara om att välmående djur ger bättre kvalitet på det de producerar, utan också om att bönderna tycker om sina djur och respekterar deras behov av att böka, sprätta och ligga mjukt - LRF
Sveriges bönder känner ett stort ansvar för att djuren mår bra till både kropp och själ. Och vi kan alla vara stolta över att Sverige är och har varit ett föregångsland inom djuromsorgen, redan 1988 fick vi världens mest kraftfulla djurskyddslag.
Det handlar inte bara om att välmående djur ger bättre kvalitet på det de producerar, utan också om att bönderna tycker om sina djur och respekterar deras behov av att böka, sprätta och ligga mjukt - LRF
