Kristdemokraterna
Djurskydd
Djur ska alltid behandlas med respekt och omtanke och aldrig utsättas för onödigt lidande, stress eller smärta. Ansvaret för djurens välmående ligger ytterst på djurägaren. Kristdemokraterna vill att EU ska stärka djurskyddslagstiftningen och främja investeringar för förbättrat djurskydd samt att EU ska motarbeta plågsamma men även långa djurtransporter, bland annat genom att utveckla mobila och gårdsnära slakterier.
Kristdemokraterna anser att djurförsök endast ska ske under kontrollerade former för vetenskapliga syften och där de inte kan ersättas med andra metoder.
Läs mer och här.
Kristdemokraterna anser att djurförsök endast ska ske under kontrollerade former för vetenskapliga syften och där de inte kan ersättas med andra metoder.
Läs mer och här.
15 frågor - 15 svar
1. Vill ni införa ett Djurdepartement och en Djurminister (liknande Miljödepartementet)?
Svar: Nej.
2. Kommer ni verkar för att avlasta polisen med de praktiska arbetet gällande omhändertagna djur (renodla polisens arbete)?
Svar: På flera håll i landet har bildats/bildas särskilda djurskyddsgrupper hos polisen som arbetar koncentrerat med dessa ärenden. Fördelarna med det här arbetssättet torde tala för ett fortsatt arbete i den nya polisorganisationen.
3. Kommer ni att verka för strängare straff vid djurmisshandel och vid misskötsel av djur?
Svar: I betänkandet Ny djurskyddslag (SOU2011:75) föreslås att införa brottsrubriceringen Grovt brott mot djurskyddslagen med möjlighet att utdöma fängelsestraff i högst fyra år. Betänkandet föreslår också en översyn av brottsbalkens bestämmelse om djurplågeri. Betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet men har resulterat i propositionen om förbud mot tidelag vilken trädde i kraft i april i år. Kristdemokraterna ser gärna att regeringen går vidare med förslag för skärpningar av grövre djurskyddsbrott.
4. Tycker ni att det bör införas ett lämplighetsintyg för att få ha djur (utbildning med godkännandekrav)?
Svar: Nej.
5. Tycker ni att det behövs märkning och registrering även för katter i Sverige, för att höja kattens status?
Svar: Nej.
6. Tycker ni att staten borde finansiera och driva hund- och kattstallar för omhändertagna djur (uppföljning av lagar)?
Svar: Nej.
7. Vill ni öka den statliga anslaget till djurskyddsverksamheten i Sverige
Svar: Länsstyrelserna fick en höjning av anslagen 2010, i nuläget ser vi inget behov av ytterligare höjning.
8. Kommer ni att verkar för ett förbud mot pälsfarmar?
Svar: Vi kommer att följa det arbete som näringen bedriver och det arbete som Jordbruksverket gör. Utifrån det som nu är känt ser vi att denna näring kan fortleva.
9. Vill ni förbjuda djur som uppträder på Cirkus i Sverige?
Svar: Nej. Cirkusbranschen har självmant börjat fasa ut användningen av djur. Djur som lever på cirkus eller i liknande verksamheter ska dessutom vårdas enligt djurskyddslagens bestämmelser.
10. Vill ni värna om vargen i Sverige och utöka antalet individer till minst 1000 vargar för att motverka inavel?
Svar: Det är viktigt att det finns en livskraftig vargstam i Sverige. Långsiktigt säkras detta genom en folklig acceptans för vargen inom dess utbredningsområde. För att det ska vara möjligt behöver det finnas förtroende mellan dem som fattar beslut om populationsstorlek, jaktbestämmelser etc och dem som lever i djurens närhet. Olika parametrar behöver beaktas för att minska risken för inavel. Vargstammen i Skandinavien har från slutet av 1990-talet haft en stark tillväxt. Genetiken i vargstammen har gradvis förbättrats, inavelskoefficienten har minskat och den genetiska variationen har ökat. Naturvårdsverket redovisade i juli 2012 en sårbarhetsanalys som tydliggör minsta livskraftiga population för varg. Analysen, som var framställd av Skandulv, visade att den minsta livskraftiga populationen för varg i Sverige och Norge är 100 individer. I EU:s riktlinjer för förvaltning av stora rovdjur anges att populationsstorleken måste vara minst lika stor (och helst mycket större) än minsta livskraftiga population, vilken är 100 vargar. Mot denna bakgrund har riksdagen 2013 fastslagit att referensvärdet för populationsstorleken då vargen har god bevarandestatus bör ligga i intervallet 170–270 individer. Detta innebär inte att riksdagen fastslagit en övre gräns för populationsstorleken. Kristdemokraterna anser att den av riksdagen fastslagna rovdjurspolitiken är en bra grund för en långsiktigt hållbar förvaltning av rovdjursstammarna.
11. Kan ni tänka er att förbjuda privat jakt och i stället låta staten vid behov sköta populationen av djur?
Svar: Nej.
12. Kan ni tänka er att införa mobila slaktbilar för humanare slakt "hemma på gården" och därmed motverka grymma djurtransporter?
Svar: Ja, detta har Kristdemokraterna länge verkat för. Hälsingestintan blev först i Europa med att kunna genomföra slakt på fullvuxna nötkreatur som mobilt slakteri. Vi ser gärna att fler aktörer kan utveckla mobila slakterier.
13. Kan ni tänka er att införa övervakningskameror på slakterier och liknande inrättningar?
Svar: Av integritetsskäl säger vi nej.
14. Kommer ni att verka för att sällskapsdjuren snarast skall omfattas av EU fördragen?
Svar: De övergivna sällskapsdjurens lidande är upprörande. Utgångspunkten måste vara att de gemensamma djurskyddsreglerna ska gälla för alla tamdjur. I samband med att EU:s djurskyddslagstiftning nu ses över bör frågan lyftas på dagordningen. I första hand anser vi att djurskyddsfrågor inom EU bör regleras genom direktiv och förordningar, snarare än i fördrag.
15. Kommer ni att verka för att de exkludera grupper av djur (tex kulturella), skall omfattas av EU fördragen?
Svar: Nej.
1. Vill ni införa ett Djurdepartement och en Djurminister (liknande Miljödepartementet)?
Svar: Nej.
2. Kommer ni verkar för att avlasta polisen med de praktiska arbetet gällande omhändertagna djur (renodla polisens arbete)?
Svar: På flera håll i landet har bildats/bildas särskilda djurskyddsgrupper hos polisen som arbetar koncentrerat med dessa ärenden. Fördelarna med det här arbetssättet torde tala för ett fortsatt arbete i den nya polisorganisationen.
3. Kommer ni att verka för strängare straff vid djurmisshandel och vid misskötsel av djur?
Svar: I betänkandet Ny djurskyddslag (SOU2011:75) föreslås att införa brottsrubriceringen Grovt brott mot djurskyddslagen med möjlighet att utdöma fängelsestraff i högst fyra år. Betänkandet föreslår också en översyn av brottsbalkens bestämmelse om djurplågeri. Betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet men har resulterat i propositionen om förbud mot tidelag vilken trädde i kraft i april i år. Kristdemokraterna ser gärna att regeringen går vidare med förslag för skärpningar av grövre djurskyddsbrott.
4. Tycker ni att det bör införas ett lämplighetsintyg för att få ha djur (utbildning med godkännandekrav)?
Svar: Nej.
5. Tycker ni att det behövs märkning och registrering även för katter i Sverige, för att höja kattens status?
Svar: Nej.
6. Tycker ni att staten borde finansiera och driva hund- och kattstallar för omhändertagna djur (uppföljning av lagar)?
Svar: Nej.
7. Vill ni öka den statliga anslaget till djurskyddsverksamheten i Sverige
Svar: Länsstyrelserna fick en höjning av anslagen 2010, i nuläget ser vi inget behov av ytterligare höjning.
8. Kommer ni att verkar för ett förbud mot pälsfarmar?
Svar: Vi kommer att följa det arbete som näringen bedriver och det arbete som Jordbruksverket gör. Utifrån det som nu är känt ser vi att denna näring kan fortleva.
9. Vill ni förbjuda djur som uppträder på Cirkus i Sverige?
Svar: Nej. Cirkusbranschen har självmant börjat fasa ut användningen av djur. Djur som lever på cirkus eller i liknande verksamheter ska dessutom vårdas enligt djurskyddslagens bestämmelser.
10. Vill ni värna om vargen i Sverige och utöka antalet individer till minst 1000 vargar för att motverka inavel?
Svar: Det är viktigt att det finns en livskraftig vargstam i Sverige. Långsiktigt säkras detta genom en folklig acceptans för vargen inom dess utbredningsområde. För att det ska vara möjligt behöver det finnas förtroende mellan dem som fattar beslut om populationsstorlek, jaktbestämmelser etc och dem som lever i djurens närhet. Olika parametrar behöver beaktas för att minska risken för inavel. Vargstammen i Skandinavien har från slutet av 1990-talet haft en stark tillväxt. Genetiken i vargstammen har gradvis förbättrats, inavelskoefficienten har minskat och den genetiska variationen har ökat. Naturvårdsverket redovisade i juli 2012 en sårbarhetsanalys som tydliggör minsta livskraftiga population för varg. Analysen, som var framställd av Skandulv, visade att den minsta livskraftiga populationen för varg i Sverige och Norge är 100 individer. I EU:s riktlinjer för förvaltning av stora rovdjur anges att populationsstorleken måste vara minst lika stor (och helst mycket större) än minsta livskraftiga population, vilken är 100 vargar. Mot denna bakgrund har riksdagen 2013 fastslagit att referensvärdet för populationsstorleken då vargen har god bevarandestatus bör ligga i intervallet 170–270 individer. Detta innebär inte att riksdagen fastslagit en övre gräns för populationsstorleken. Kristdemokraterna anser att den av riksdagen fastslagna rovdjurspolitiken är en bra grund för en långsiktigt hållbar förvaltning av rovdjursstammarna.
11. Kan ni tänka er att förbjuda privat jakt och i stället låta staten vid behov sköta populationen av djur?
Svar: Nej.
12. Kan ni tänka er att införa mobila slaktbilar för humanare slakt "hemma på gården" och därmed motverka grymma djurtransporter?
Svar: Ja, detta har Kristdemokraterna länge verkat för. Hälsingestintan blev först i Europa med att kunna genomföra slakt på fullvuxna nötkreatur som mobilt slakteri. Vi ser gärna att fler aktörer kan utveckla mobila slakterier.
13. Kan ni tänka er att införa övervakningskameror på slakterier och liknande inrättningar?
Svar: Av integritetsskäl säger vi nej.
14. Kommer ni att verka för att sällskapsdjuren snarast skall omfattas av EU fördragen?
Svar: De övergivna sällskapsdjurens lidande är upprörande. Utgångspunkten måste vara att de gemensamma djurskyddsreglerna ska gälla för alla tamdjur. I samband med att EU:s djurskyddslagstiftning nu ses över bör frågan lyftas på dagordningen. I första hand anser vi att djurskyddsfrågor inom EU bör regleras genom direktiv och förordningar, snarare än i fördrag.
15. Kommer ni att verka för att de exkludera grupper av djur (tex kulturella), skall omfattas av EU fördragen?
Svar: Nej.
