Myndigheter, kontroll och tillsyn
Djurskyddskontroll - Varje person som har ett djur ansvarar för att se till att djuret sköts på ett sådant sätt att djuret mår väl. Ibland kan det dock, av olika skäl, förekomma att djur inte tas om hand på ett bra sätt. I sådana fall är det viktigt att det finns en fungerande djurskyddskontroll som kan fånga upp de fall där djur far illa. Det är länsstyrelserna som har huvudansvaret för djurskyddskontrollen i Sverige.
Djur ska ha samma starka djurskydd, oavsett i vilken del av landet de finns. Därför är det viktigt att djurskyddskontrollen är god, effektiv och likvärdig över hela landet.
Länsstyrelsen har huvudansvar för djurskyddskontrollen. Sedan den 1 januari 2009 är det länsstyrelserna som har huvudansvaret för djurskyddskontrollen, det vill säga huvudansvaret för att kontrollera att de djurskyddsbestämmelser som finns efterlevs. Länsstyrelserna ansvarar också för att pröva och ge tillstånd för viss verksamhet med djur som i dag krävs för att till exempel bedriva:
Djur ska ha samma starka djurskydd, oavsett i vilken del av landet de finns. Därför är det viktigt att djurskyddskontrollen är god, effektiv och likvärdig över hela landet.
Länsstyrelsen har huvudansvar för djurskyddskontrollen. Sedan den 1 januari 2009 är det länsstyrelserna som har huvudansvaret för djurskyddskontrollen, det vill säga huvudansvaret för att kontrollera att de djurskyddsbestämmelser som finns efterlevs. Länsstyrelserna ansvarar också för att pröva och ge tillstånd för viss verksamhet med djur som i dag krävs för att till exempel bedriva:
- ridskola
- kennelverksamhet
- hunddagis
- kattpensionat
Länsstyrelserna granskar också stall och djuranläggningar för att kontrollera att dessa stämmer överens med djurskyddskraven som finns i lag och förordning.
Tidigare ansvarade kommunerna för att utföra djurskyddskontrollen i praktiken. Kommunerna har i dag ansvaret för vissa andra frågor som rör djur, till exempel om djuren orsakar hälsoproblem för omgivningen.
Jordbruksverket har också ett ansvar - Jordbruksverket har ett ansvar för djurskyddet. Bland annat samordnar Jordbruksverket länsstyrelsernas djurskyddskontroll och lämnar vid behov råd och hjälp till länsstyrelserna i den verksamheten. Jordbruksverket utfärdar också till exempel bindande föreskrifter om djurskydd.
Jordbruksverket och länsstyrelserna ska genom rådgivning och information, men även på andra sätt, arbeta för att underlätta för personer som har djur att kunna följa de djurskyddsbestämmelser som finns. Myndigheterna ska också arbeta för att eventuella brott mot djurskyddsbestämmelserna följs upp och åtalas.
Utvärdering av djurskyddskontrollen Statskontoret har på uppdrag av regeringen följt upp och utvärderat djurskyddskontrollen sedan ansvaret överflyttades från kommunerna till länsstyrelserna. De har kommit fram till att kontrollen har utvecklats avsevärt efter reformen och att den håller en högre nivå. Bland annat utförs nu kontroller i alla kommuner, antalet kontroller som leder till rättsliga ingripanden har ökat markant och kontrollerna har blivit mer likvärdiga över landet. Men det finns fortfarande en del brister som regeringen, Jordbruksverket och länsstyrelserna arbetar vidare med, bland annat så saknas det en gemensam grund för riskvärdering, att antalet kontroller har minskat och att antalet systematiska och planerade kontroller är litet.
Tidigare ansvarade kommunerna för att utföra djurskyddskontrollen i praktiken. Kommunerna har i dag ansvaret för vissa andra frågor som rör djur, till exempel om djuren orsakar hälsoproblem för omgivningen.
Jordbruksverket har också ett ansvar - Jordbruksverket har ett ansvar för djurskyddet. Bland annat samordnar Jordbruksverket länsstyrelsernas djurskyddskontroll och lämnar vid behov råd och hjälp till länsstyrelserna i den verksamheten. Jordbruksverket utfärdar också till exempel bindande föreskrifter om djurskydd.
Jordbruksverket och länsstyrelserna ska genom rådgivning och information, men även på andra sätt, arbeta för att underlätta för personer som har djur att kunna följa de djurskyddsbestämmelser som finns. Myndigheterna ska också arbeta för att eventuella brott mot djurskyddsbestämmelserna följs upp och åtalas.
Utvärdering av djurskyddskontrollen Statskontoret har på uppdrag av regeringen följt upp och utvärderat djurskyddskontrollen sedan ansvaret överflyttades från kommunerna till länsstyrelserna. De har kommit fram till att kontrollen har utvecklats avsevärt efter reformen och att den håller en högre nivå. Bland annat utförs nu kontroller i alla kommuner, antalet kontroller som leder till rättsliga ingripanden har ökat markant och kontrollerna har blivit mer likvärdiga över landet. Men det finns fortfarande en del brister som regeringen, Jordbruksverket och länsstyrelserna arbetar vidare med, bland annat så saknas det en gemensam grund för riskvärdering, att antalet kontroller har minskat och att antalet systematiska och planerade kontroller är litet.
Kontrollmyndigheterna kan ingripa När en person bryter mot djurskyddsbestämmelserna kan kontrollmyndigheterna ingripa för att på olika sätt få personen att följa bestämmelserna. Kontrollmyndigheterna kan meddela sådana förelägganden och förbud som behövs för att bestämmelserna ska följas. Förelägganden och förbud kan förenas med vite (ett slags böter).
Kontrollmyndigheterna kan även besluta om rättelse på personens egen bekostnad. I vissa fall kan länsstyrelserna även besluta att djur ska omhändertas av polisen. Länsstyrelserna kan i vissa fall också förbjuda en person att få ha djur. Det är också straffbart att bryta mot vissa djurskyddsbestämmelser.
För att kontrollmyndigheterna ska kunna utföra sitt arbete på ett bra sätt ger djurskyddslagen kontrollmyndigheterna en rätt att gå in i byggnader och andra utrymmen där det finns djur för att besiktiga djuren, göra undersökningar av dem eller ta prover på dem. Kontrollmyndigheterna har även en i lag inskriven rätt att få upplysningar och att få läsa de dokument och andra handlingar som behövs för att kunna utföra sin kontroll. Polisen har också en skyldighet att lämna den hjälp till kontrollmyndigheterna som behövs för att de ska kunna utföra sin kontroll. Regeringskansliet
Kontrollmyndigheterna kan även besluta om rättelse på personens egen bekostnad. I vissa fall kan länsstyrelserna även besluta att djur ska omhändertas av polisen. Länsstyrelserna kan i vissa fall också förbjuda en person att få ha djur. Det är också straffbart att bryta mot vissa djurskyddsbestämmelser.
För att kontrollmyndigheterna ska kunna utföra sitt arbete på ett bra sätt ger djurskyddslagen kontrollmyndigheterna en rätt att gå in i byggnader och andra utrymmen där det finns djur för att besiktiga djuren, göra undersökningar av dem eller ta prover på dem. Kontrollmyndigheterna har även en i lag inskriven rätt att få upplysningar och att få läsa de dokument och andra handlingar som behövs för att kunna utföra sin kontroll. Polisen har också en skyldighet att lämna den hjälp till kontrollmyndigheterna som behövs för att de ska kunna utföra sin kontroll. Regeringskansliet
Länsstyrelsen
|
Den 1 januari 2009 tog Länsstyrelsen över ansvaret att kontrollera djurskydd och primärproduktion av foder och livsmedel.
Varför tar länsstyrelsen över ansvaret för kontrollerna? Riksdagen har beslutat att flytta ansvaret för kontrollerna från kommunerna till länsstyrelsen för att säkerställa att Sverige har ett bra djurskydd och god kvalitet på foder och livsmedel. Kontrollerna ska bli effektivare och likvärdiga över hela landet. Med ett mindre antal kontrollmyndigheter blir det lättare att styra, samordna och följa upp kontrollerna. Det finns 21 Länsstyrelser i Sverige och dessa lyder under Socialdepartementet. Länsstyrelsens organisation - pdf |
Länsstyrelsens organisation - Landshövdingen är chef för Länsstyrelsen och regeringens företrädare i länet. Länsöverdirektören leder det dagliga arbetet i Länsstyrelsen och är landshövdingens närmaste medarbetare och ersättare.
Länsstyrelsen är organiserad i åtta avdelningar, en stab samt miljöprövningsdelegationen. Miljöprövningsdelegationen är en självständig funktion inom Länsstyrelsen som beslutar i ärenden om miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken. Viltförvaltningsdelegation är en samverkansfunktion för frågor som rör viltförvaltningen i länet.
Länsstyrelsens länsledningsgrupp utgörs, förutom av landshövding och länsöverdirektör, av avdelningscheferna och chefsjurist. Länsstyrelsen lyder under Socialdepartementet.
Länsstyrelsen är organiserad i åtta avdelningar, en stab samt miljöprövningsdelegationen. Miljöprövningsdelegationen är en självständig funktion inom Länsstyrelsen som beslutar i ärenden om miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken. Viltförvaltningsdelegation är en samverkansfunktion för frågor som rör viltförvaltningen i länet.
Länsstyrelsens länsledningsgrupp utgörs, förutom av landshövding och länsöverdirektör, av avdelningscheferna och chefsjurist. Länsstyrelsen lyder under Socialdepartementet.
Utvärdering av omorganisationen
Regeringen gav den 22 april 2010 Statskontoret i uppdrag att utvärdera om och i så fall i vilken omfattning de eftersträvade förbättringarna med omorganisationen av djurskyddet –en mer effektiv och likvärdig offentlig djurskyddskontroll i hela landet –har uppnåtts sedan ansvaret för djurskyddskontrollen överfördes från kommunerna till länsstyrelserna. Uppdraget omfattar också hur Jordbruksverkets ansvar för och arbete med offentlig kontroll har påverkats av omorganisationen.
I uppdraget ingår att bedöma om de resurser som avsätts för den offentliga kontrollen är tillräckliga för att kontrollmyndigheterna ska kunna bedriva en kontroll som når upp till EU:s och svenska krav. Statskontoret ska vid behov lämna förslag till förbättringar av kontrollverksamheten eller i organisationen av kontrollen. Om resurserna inte bedöms kunna utnyttjas effektivt ska förslag lämnas om hur resurserna skulle kunna användas mer effektivt.
Statskontoret överlämnar härmed sin redovisning av uppdraget i rapporten, Djurskyddskontrollens utveckling (2011:23).
I uppdraget ingår att bedöma om de resurser som avsätts för den offentliga kontrollen är tillräckliga för att kontrollmyndigheterna ska kunna bedriva en kontroll som når upp till EU:s och svenska krav. Statskontoret ska vid behov lämna förslag till förbättringar av kontrollverksamheten eller i organisationen av kontrollen. Om resurserna inte bedöms kunna utnyttjas effektivt ska förslag lämnas om hur resurserna skulle kunna användas mer effektivt.
Statskontoret överlämnar härmed sin redovisning av uppdraget i rapporten, Djurskyddskontrollens utveckling (2011:23).
Statens Jordbruksverk
|
Statens jordbruksverk (Jordbruksverket) är en svensk statlig förvaltningsmyndighet inom jordbruksområdet
och därtill knuten landsbygdsutveckling med uppgift att arbeta för en
hållbar utveckling, ett gott djurskydd, ett dynamiskt och
konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet och en livsmedelsproduktion
till nytta för konsumenterna. Myndigheten sorterar under Landsbygdsdepartementet.
Jordbruksverket är regeringens expertmyndighet på det jordbrukspolitiska området. De jobbar enligt visionen ”Enklare tillsammans” för att bidra till ett konkurrenskraftigt jordbruk, en levande landsbygd och ett hållbart samhälle. Författningar är ett gemensamt namn för lagar, förordningar och föreskrifter. Jordbruksverket ger ut föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter är bindande. Allmänna råd ger generella rekommendationer om hur du tillämpar en föreskrift. |
|
Jordbruksverkets organisation består i huvudsak av en ledningsgrupp, en stabsenhet och en internrevisionsenhet samt fyra divisioner.
Ledningsgruppen består av generaldirektören, stabschef samt biträdande stabschef och divisionsdirektörerna för våra fyra divisioner: främjande och förvaltning, utbetalningsfunktionen, service och kontroll samt distriktsveterinärerna.
Stabsenheten är ett stöd till verksledningen och omfattar: chefsjurist, informationssäkerhetschef, verkscontroller, personalstrateg, arkitekturägare, budgetchef samt internkommunikatör/pressansvarig.
Internrevisionsenheten ska bedriva en oberoende och objektiv revisionsverksamhet. Enheten är placerad direkt under generaldirektören och är på så sätt organisatoriskt fristående från den operativa verksamheten.
Jordbruksverkets divisioner har olika ansvarsområden och inom varje division finns avdelningar och enheter som är specialiserade inom ett visst område.
Främjande och förvaltning - Landsbygdsavdelningen, avdelningen för djurskydd och hälsa, växt- och miljöavdelningen samt marknadsavdelningen.
Ledningsgruppen består av generaldirektören, stabschef samt biträdande stabschef och divisionsdirektörerna för våra fyra divisioner: främjande och förvaltning, utbetalningsfunktionen, service och kontroll samt distriktsveterinärerna.
Stabsenheten är ett stöd till verksledningen och omfattar: chefsjurist, informationssäkerhetschef, verkscontroller, personalstrateg, arkitekturägare, budgetchef samt internkommunikatör/pressansvarig.
Internrevisionsenheten ska bedriva en oberoende och objektiv revisionsverksamhet. Enheten är placerad direkt under generaldirektören och är på så sätt organisatoriskt fristående från den operativa verksamheten.
Jordbruksverkets divisioner har olika ansvarsområden och inom varje division finns avdelningar och enheter som är specialiserade inom ett visst område.
Främjande och förvaltning - Landsbygdsavdelningen, avdelningen för djurskydd och hälsa, växt- och miljöavdelningen samt marknadsavdelningen.
Djurskyddsmyndighet
Djurskyddsmyndigheten fanns i Sverige mellan januari 2004 och 1 juli 2007.
Myndigheten hade uppdrag på flera olika sätt. Man hade rätt att utforma bindande föreskrifter på djurskyddsområdet (DFS), och hade bland annat också till uppgift att vägleda lokala och regionala tillsynsmyndigheter i deras arbete, stödja forskning och informera allmänhet, media och andra myndigheter om djurskydd.
När riksdagen den 5 februari 2003 beslutade att inrätta en särskild djurskyddsmyndighet var det med stor majoritet: 240 röster mot 67. Bara moderaterna och centern röstade emot.
Visserligen hade miljöpartiet hårdast kämpat för en särskild myndighet för djurskydd. Men motioner med samma krav hade lämnats också av andra - hösten 1998 av just kristdemokraterna med partiledaren Alf Svensson som första namn.
Dödsdomen mot Djurskyddsmyndighetens skedde då. Kd-ledaren Göran Hägglund kallade den "en lekstuga för djurrättsaktivister". Därmed gjorde han avvecklingen till en valfråga.
Den 20 juni 2007 klubbades vårens ekonomiska budgetproposition av riksdagen. Med det klubbslaget gick också den då tre och ett halvt år gamla Djurskyddsmyndigheten i graven.
Djuralliansen tycker att det kan behövas ett särskilt Djurdepartement och en Djurminister (liknande Miljödepartementet) för djurvälfärden i Sverige, och inte som idag, vara delat mellan två departement. Vidare kan det också behövas en särskild Djurskyddsmyndighet, Djur är involverade på så många olika sätt och på alla plan i vårt samhälle - därför anser vi att djuren behöver ha en mer politisk framträdande roll för att kunna säkerställa att lagar och förordningar fungerar i praktiken - djur ska vara en statlig angelägenhet - Departement i Sverige och Myndigheter i Sverige
Myndigheten hade uppdrag på flera olika sätt. Man hade rätt att utforma bindande föreskrifter på djurskyddsområdet (DFS), och hade bland annat också till uppgift att vägleda lokala och regionala tillsynsmyndigheter i deras arbete, stödja forskning och informera allmänhet, media och andra myndigheter om djurskydd.
När riksdagen den 5 februari 2003 beslutade att inrätta en särskild djurskyddsmyndighet var det med stor majoritet: 240 röster mot 67. Bara moderaterna och centern röstade emot.
Visserligen hade miljöpartiet hårdast kämpat för en särskild myndighet för djurskydd. Men motioner med samma krav hade lämnats också av andra - hösten 1998 av just kristdemokraterna med partiledaren Alf Svensson som första namn.
Dödsdomen mot Djurskyddsmyndighetens skedde då. Kd-ledaren Göran Hägglund kallade den "en lekstuga för djurrättsaktivister". Därmed gjorde han avvecklingen till en valfråga.
Den 20 juni 2007 klubbades vårens ekonomiska budgetproposition av riksdagen. Med det klubbslaget gick också den då tre och ett halvt år gamla Djurskyddsmyndigheten i graven.
Djuralliansen tycker att det kan behövas ett särskilt Djurdepartement och en Djurminister (liknande Miljödepartementet) för djurvälfärden i Sverige, och inte som idag, vara delat mellan två departement. Vidare kan det också behövas en särskild Djurskyddsmyndighet, Djur är involverade på så många olika sätt och på alla plan i vårt samhälle - därför anser vi att djuren behöver ha en mer politisk framträdande roll för att kunna säkerställa att lagar och förordningar fungerar i praktiken - djur ska vara en statlig angelägenhet - Departement i Sverige och Myndigheter i Sverige
Externa länkar: Jordbruksverkets webbplats, Statens veterinärmedicinska anstalts webbplats, Livsmedelsverkets webbplats, Länsstyrelsernas webbplats
Våld mot djur och våld i nära relationer
Barn och djur är särskilt utsatta när det förekommer våld och ska alltid uppmärksammas. Därför är det viktigt att alla verksamheter som möter djur och människor ställer frågor som synliggör våld.
Sällskapsdjur, hästar och lantbrukets djur är beroende av människors välvilja, att vi tar hand om dem och vill dem väl.
När djur far illa är det vår skyldighet att värna om deras rättigheter och egen-värde. Våld mot djur kan vara fysiskt med slag och sparkar eller psykiskt genom att skrämma och skapa en otrygg tillvaro. Det kan också handla om vanvård – att inte se till djurets grundläggande behov av omsorg.
Våld mot djur kan även användas för att kontrollera eller hota personer i djurets närhet. Majoriteten av Sveriges kvinnojourer har mött våldsutsatta kvinnor och barn som upplevt våld mot djur. De möter även kvinnor som stannar kvar i relationer för att skydda djuren - Med svansen mellan benen, folder
Sällskapsdjur, hästar och lantbrukets djur är beroende av människors välvilja, att vi tar hand om dem och vill dem väl.
När djur far illa är det vår skyldighet att värna om deras rättigheter och egen-värde. Våld mot djur kan vara fysiskt med slag och sparkar eller psykiskt genom att skrämma och skapa en otrygg tillvaro. Det kan också handla om vanvård – att inte se till djurets grundläggande behov av omsorg.
Våld mot djur kan även användas för att kontrollera eller hota personer i djurets närhet. Majoriteten av Sveriges kvinnojourer har mött våldsutsatta kvinnor och barn som upplevt våld mot djur. De möter även kvinnor som stannar kvar i relationer för att skydda djuren - Med svansen mellan benen, folder
I dag sker omsorgen för äldre allt oftast i hemmen, och många har sällskapsdjur. Även inom handikappomsorgen ska personalen många gånger hjälpa till att sköta djurets omsorg som inköp av foder, utfodring, rastning och omvårdnad. Här behövs en omfattande utredning om hur personalen skall förhålla sig till djur på arbetsplatsen - utbildning, skyldigheter och rättigheter. Det är också viktigt att djurälskande människor med omsorgsbehov, skall kunna känna sig trygga över djurets omsorg i hemmet.
Djuralliansen vill införa en form av lex Sarah som ska omfatta djur inom socialtjänsten samt allmänheten att anmäla misstankar om att djur far illa.
Gården med fåren var utan djurskyddskontroll
2010-02-10. Gården utanför Simrishamn, där ett stort antal får av allt att döma svultit ihjäl, har inte haft något kontrollbesök under 2009. Djurskyddet hinner helt enkelt inte med sina lagstadgade uppgifter.
– Vi hinner absolut inte med de kontroller vi borde göra, vi hinner inte ens med klagomålen, säger Emma Hansson, djurskyddsinspektör som efter en anmälan om misstänkt vanvård åkte ut till gården på en ort utanför Simrishamn för kontroll i måndags. Då hittades 50 döda får, under tisdagen avlivades ytterligare 90 får och 20 skickades till slakt. – Vi skulle verkligen behöva mer resurser.
Djuren hade viss tillgång till foder, men hade varken tillgång till vatten eller rena liggplatser. Av allt att döma hade djuren svultit ihjäl för flera månader sedan. Under 2009 tog länsstyrelsens veterinär- och djurskyddsenhet över ansvaret från kommunerna för alla djurskyddskontroller, både akuta och rutinkontroller. Gården i fråga, som även håller hästar, fjäderfä, svin och hundar, har inte haft någon rutinkontroll under 2009. – Nej, och jag vet inte om Simrishamns kommun gjort något besök där tidigare, säger Emma Hansson.
Monica Steensby, ordförande för Skånes fårintressenter, är inte insatt i ärendet. – Men det jag hört är fruktansvärt, ofattbart. Att ingen slagit larm, grannar eller andra, säger hon.
Föreningen, med runt 290 medlemmar i länet, är ansluten till Svenska fåravelsförbundet.
– Vi är en ideell organisation, vi har ingen myndighet att åka ut och kontrollera alla gårdar, det är länsstyrelsens och Jordbruksverkets sak, säger hon. – Och vad jag förstår har de för lite resurser att göra kontroller.
Huruvida djurägaren ifråga är medlem i föreningen eller ej vet hon inte. – De som är medlemmar värnar om sina djur, sin produktion. Det vi kan göra, och vi har börjat så smått efter höstens larm om vanvårdade grisar, är att diskutera sådana här saker - Kristianstadsbladet
– Vi hinner absolut inte med de kontroller vi borde göra, vi hinner inte ens med klagomålen, säger Emma Hansson, djurskyddsinspektör som efter en anmälan om misstänkt vanvård åkte ut till gården på en ort utanför Simrishamn för kontroll i måndags. Då hittades 50 döda får, under tisdagen avlivades ytterligare 90 får och 20 skickades till slakt. – Vi skulle verkligen behöva mer resurser.
Djuren hade viss tillgång till foder, men hade varken tillgång till vatten eller rena liggplatser. Av allt att döma hade djuren svultit ihjäl för flera månader sedan. Under 2009 tog länsstyrelsens veterinär- och djurskyddsenhet över ansvaret från kommunerna för alla djurskyddskontroller, både akuta och rutinkontroller. Gården i fråga, som även håller hästar, fjäderfä, svin och hundar, har inte haft någon rutinkontroll under 2009. – Nej, och jag vet inte om Simrishamns kommun gjort något besök där tidigare, säger Emma Hansson.
Monica Steensby, ordförande för Skånes fårintressenter, är inte insatt i ärendet. – Men det jag hört är fruktansvärt, ofattbart. Att ingen slagit larm, grannar eller andra, säger hon.
Föreningen, med runt 290 medlemmar i länet, är ansluten till Svenska fåravelsförbundet.
– Vi är en ideell organisation, vi har ingen myndighet att åka ut och kontrollera alla gårdar, det är länsstyrelsens och Jordbruksverkets sak, säger hon. – Och vad jag förstår har de för lite resurser att göra kontroller.
Huruvida djurägaren ifråga är medlem i föreningen eller ej vet hon inte. – De som är medlemmar värnar om sina djur, sin produktion. Det vi kan göra, och vi har börjat så smått efter höstens larm om vanvårdade grisar, är att diskutera sådana här saker - Kristianstadsbladet
92 grisgårdar anmäldes misstänkta för vanvård i den så kallade grisskandalen. Nu ser det ut att vara före detta ordföranden i Swedish Meats, Lars Hultströms gård, som blir den enda som kommer att att lagföras.
Blacksta gård tillhör Lars Hultsröm och är belägen i Flen och är alltså en av de gårdar som är misstänkta för vanvård av grisar. Djurrättsalliansen som smygfilmat på gårdarna och anmält missförhållandena vill inte vittna och därför läggs nu polisens förundersökningar ner i Halland, enligt TV4 Halland. Djurrättsalliansen har valt att vittna mot gården i Flen i Sörmland, eftersom dom anser sig har mest material därifrån - P4Sörmland
Dubbla inspektioner efter grisvanvård - Både länsstyrelsen och Svenska djurhälsovårdens veterinärer har i dag inspekterat Blackstaby gård efter missförhållandena mot grisar på gården som Ekot rapporterat om i dag. Jordbruksminister Eskil Erlandsson säger att det är väldigt upprörande att grisarna har vanvårdats. En av de gårdar som har problem med djuromsorgen ägs av Lars Hultström ordförande för Swedish Meats (numer Sveriges Djurbönder) och styrelseledamot i LRF HK Scan och Svenska djurhälsovården och i det här fallet har Ekot kontrollerat att filmen från gården är autentisk. - Sverigesradio
Blacksta gård tillhör Lars Hultsröm och är belägen i Flen och är alltså en av de gårdar som är misstänkta för vanvård av grisar. Djurrättsalliansen som smygfilmat på gårdarna och anmält missförhållandena vill inte vittna och därför läggs nu polisens förundersökningar ner i Halland, enligt TV4 Halland. Djurrättsalliansen har valt att vittna mot gården i Flen i Sörmland, eftersom dom anser sig har mest material därifrån - P4Sörmland
Dubbla inspektioner efter grisvanvård - Både länsstyrelsen och Svenska djurhälsovårdens veterinärer har i dag inspekterat Blackstaby gård efter missförhållandena mot grisar på gården som Ekot rapporterat om i dag. Jordbruksminister Eskil Erlandsson säger att det är väldigt upprörande att grisarna har vanvårdats. En av de gårdar som har problem med djuromsorgen ägs av Lars Hultström ordförande för Swedish Meats (numer Sveriges Djurbönder) och styrelseledamot i LRF HK Scan och Svenska djurhälsovården och i det här fallet har Ekot kontrollerat att filmen från gården är autentisk. - Sverigesradio
Lars Hultström avgår - Lars Hultström, ordförande i Swedish Meats, avgår med omedelbar verkan efter skandalen med grisfarmerna - varav en var hans egen. "Jag kommer framöver att ägna all min kraft för att ta hand om min familj, mina anställda och mina gårdar", skriver Hultström i ett pressmeddelande som publiceras i hans blogg. - Expressen
Frälsebönderna och greven
Hur är det att bruka jord du inte får köpa? Det vet flertalet arrendebönder. Några av dem är Per-Axel Ohlsson och Nils-Åke Ohlsson på fideikommisset Trolle Ljungby i Kristianstad och i en ny film lyfts deras arrenden fram i ljuset.
På fideikommisset Trolle Ljungby i Kristianstad bor greven Hans-Gabriel Trolle-Wachtmeister tillsammans med grevinnan Alice Trolle-Wachtmeister.
Men de är inte ensamma. På fideikommisset finns även ett 25-tal arrendebönder. Några av dem är Per-Axel Ohlsson och hans brorson Nils-Åke Ohlsson. Det är de som står i fokus i dokumentärfilmen Greven och frälsebönderna av Per Anders Rudelius.
För arrendebönderna, som i generationer har brukat marken, har en önskan om att få köpa loss mark och sina hus. En annan önskan är att inte få arrendet höjt. Något som greven kämpar för.
– Han har inte satsat en krona på 36 år under samma tid har vi betalat 4,2 miljoner i arrende. Och han är inte nöjd, säger bönderna om greven i filmen.
Även LRF kritiseras. En annan av bönderna som kämpade länge för att få köpa loss sitt hus och en bit mark är Rune. Det tog lång tid och när en uppgörelse var nära var dåvarande förbundsordföranden för LRF, Bo Dockered, nere och jagade på fideikommisset. Efter det blev friköpsuppgörelsen uppskjuten.
– De ska ju företräda lantbrukare men i själva verket företräder de 1700-talsägande, säger Rune - Land
Hur är det att bruka jord du inte får köpa? Det vet flertalet arrendebönder. Några av dem är Per-Axel Ohlsson och Nils-Åke Ohlsson på fideikommisset Trolle Ljungby i Kristianstad och i en ny film lyfts deras arrenden fram i ljuset.
På fideikommisset Trolle Ljungby i Kristianstad bor greven Hans-Gabriel Trolle-Wachtmeister tillsammans med grevinnan Alice Trolle-Wachtmeister.
Men de är inte ensamma. På fideikommisset finns även ett 25-tal arrendebönder. Några av dem är Per-Axel Ohlsson och hans brorson Nils-Åke Ohlsson. Det är de som står i fokus i dokumentärfilmen Greven och frälsebönderna av Per Anders Rudelius.
För arrendebönderna, som i generationer har brukat marken, har en önskan om att få köpa loss mark och sina hus. En annan önskan är att inte få arrendet höjt. Något som greven kämpar för.
– Han har inte satsat en krona på 36 år under samma tid har vi betalat 4,2 miljoner i arrende. Och han är inte nöjd, säger bönderna om greven i filmen.
Även LRF kritiseras. En annan av bönderna som kämpade länge för att få köpa loss sitt hus och en bit mark är Rune. Det tog lång tid och när en uppgörelse var nära var dåvarande förbundsordföranden för LRF, Bo Dockered, nere och jagade på fideikommisset. Efter det blev friköpsuppgörelsen uppskjuten.
– De ska ju företräda lantbrukare men i själva verket företräder de 1700-talsägande, säger Rune - Land
